Den digitala utvecklingen drivs till stor del av öppen källkod och öppna innovationsekosystem, där utbyte av kunskap, idéer och resurser sker i kollaborativa samarbeten i öppna innovationsprocesser som ger upphov till framväxande digital teknologi. Delaktighet i öppna innovationsekosystem är betydelsefullt för att hantera kontinuerliga förändringar och ger förmåga att utbyta kunskap och idéer över organisationsgränser för att iterativt utveckla och tillämpa framväxande digital teknologi. Projektet ämnar skapa förutsättningar att kollaborativt utforska, laborera och vara delaktiga i utvecklingen av öppen digital teknologi för att ta del av innovationer och synergieffekter som uppstår i det digitala ekosystemet. Syftet är att påskynda digitala transformation och bredda rådande perspektiv på innovation för att möjliggöra en inkluderande och kollaborativ digital utveckling.
Projektnamn:
Inkluderande och Kollaborativ digital utveckling – Fas 1
Startdatum:
2023-02-06
Slutdatum:
2025-12-31
Finansiär:
Trafikverket – forskningsportfölj planera
Utförare:
Clear Byte
Bakgrund
Den digitala utvecklingen drivs till stor del av öppen källkod och delaktighet i öppna innovationsekosystem, kartläggning visar att 92 procent1 i genomsnitt av mjukvaran som utvecklas idag innehåller öppen källkodskomponenter och bibliotek. För teknikföretag är delaktighet i öppna innovationsekosystem en integrerad del av innovationsstrategin2 och i många fall en förutsättning för att vara konkurrenskraftig3. För att överleva på en digitaliserad marknad som är i konstant förändring behöver verksamheter en distribuerad innovationsprocess och förmåga att effektivt samarbeta med en heterogen aktörsgrupp i det digitala ekosystemet för att fånga och tillämpa digital teknologi. Detta ställer krav på att verksamheten kan styra kunskapsflöden över organisationsgränserna och harmonisera egna målsättningar och identifiera synergieffekter med samarbetspartners i det digitala ekosystemet. Öppen innovation är en väletablerad innovationsteori vilket definieras som; distribuerade innovationsprocesser för att målmedvetet styra kunskapsflöden över organisationsgränser med monetära och icke monetära medel som ligger i linje med varje organisations målsättning4.
Öppna källkod och innovationsekosystem är en oskiljaktig del av det digitala ekosystemet, där kunskapsutbyte och idéer uppstår i kollaborativa samarbeten i öppna innovationsprocesser i utveckling av digital teknologi. Det kollaborativa samarbetet ger upphov till innovation och synergieffekter till följd av en heterogen aktörsgrupp från olika branscher och länder; säkerställer anpassningsbarhet, kvalité, säkerhet och interoperabilitet vid utveckling av mjukvara. Framgångsrika öppen källkodsprojekt bygger på meritokrati, tillit, inkluderande kultur och transparens med en gemensam målsättning att bygga mjukvara av högsta möjliga kvalitet och säkerhet som utgör mycket av dagens digital infrastruktur och används i verksamhetskritiska systemstöd.
Projektförslaget är en uppföljning av förstudien; Inkluderande digital samhällsutveckling och delaktighet i öppna innovationsprocesser som genomfördes 2021-2022. Förstudien identifierade bland annat att kollektivt ägarskap, gemensam målsättning, decentraliserad arbetsmetodik, kultur och intresse att utveckla mjukvara baserat på senaste teknologin ger upphov till innovation och synergier som är svårt att uppnå med kontraktuella relationer och upphandlingar. Detta är anledningen till att den digitala utvecklingen till stor del drivs av öppna innovationsekosystem där framväxande öppen teknologi görs tillgängligt kontinuerligt. Problemet med att uppnå strategisk IT innovation genom kontraktuella relationer och outsourcing benämns i forskningslitteraturen som “innovations outsourcing paradoxen”5 och är en tydlig indikator till verksamheter som försöker genomföra digital transformation enbart via upphandling av proprietära standardiserade systemlösningar och kontraktuella relationer.
Målsättning
Projektet ämnar utforska vilka förmågor, kunskap och strukturer på operativ, taktisk och strategiskt nivå som behöver utvecklas för möjliggöra delaktighet i det öppna innovationsekosystemet med avsikten att snabba på den digitala transformationen av myndigheten och dess samarbetspartners. Delaktighet i ekosystemet är betydelsefullt för att hantera kontinuerliga förändringar, förmågan att utbyta kunskap och idéer över organisationsgränser för att utveckla och tillämpa framväxande digital teknologi och möjliggöra iterativ utveckling av digital infrastruktur, standarder och verksamhetsstöd.
För en traditionell organisation som Trafikverket med vattenfallsbaserade processer, långa ledtider och upphandlingsförfarande innebär detta att andra typer av samarbetsstrukturer, förmågor och verksamhetskultur behövs upparbetas och etableras för att hantera konstant förändring och delaktighet i det kollaborativa samarbetet som utmärker det öppna innovationsekosystemet. Omställning från en mestadels intern innovationsprocess till ett organisationsöverskridande utbyte av kunskap, idéer och kreativt nyttjande av resurser i distribuerade iterativa utvecklingsprocesser med en heterogen aktörsgrupp, utgör en stor utmaning för traditionella sektorer och organisationer.
För att stödja denna förändring ämnas förmågor, strukturer och praxis utforskas parallellt med ordinarie verksamhet som kan leda till öka synlighet och förbättra spårbarhet vid utveckling, testning, integrering, bugghantering med mera vid förvaltning, utveckling och delaktighet i öppen källkodsprojekt. Målsättningen med experimentell införande av öppen källkodsmetodologi är att skapa förutsättningar att hantera både ingående och utgående innovationsprocesser genom målmedveten styrning och koordinering av delaktighet i öppna innovationsekosystem. Nyttoeffekterna av metodologin kommer att valideras på lämpligt IT-baserad utvecklingsinitiativ på Trafikverket för att utvärdera teorier och praxis.
Rapporten Förstudie: Interoperabel data- och informationsförsörjning mellan samhällssektorer för omdömesgilla beslutsstöd är en förstudie som syftar till att bidra med underlag till Trafikverkets kommande FOI-plan 2023-2028 inom det tematiska området ”nästa generations beslutsstöd”, där ändamålet är att övergripande beskriva problemområdet och inrikta kommande forskningsprojekt som söker finansiering av Trafikverket till relevanta ansökningar med hög nyttiggörande potential.
Bakgrund
Varje samhällssektor är en egen kunskapsdomän och system bestående av informationssilor, fragmenterade processer och leveranser, regleringar, lagar, kultur med mera, där tillgången till enhetlig standardiserad och strukturerad data är en bristvara. Detta skapar komplexa beroenden och inlåsningar som medför stora hinder för en datadriven utveckling inom och mellan samhällssektorer. Tidigare forskningsprojekt, FOI: metod för samverkan och externt värdeskapande öppna data identifierade betydande problem att uppnå interoperabilitet inom transportsektorn. Projektet intervjuade ett halvt dussin avtalskunder till Trafikverket inom tågtrafiken som bland annat beskrev en verklighet där informationsutbytet för koordinering av trafikavvikelser skedde manuellt, och där användare kopierade information från ett system till ett annat, skickade e-post, samt använde telefonkontakt för att koordinera ersättningstrafik och prognostisera när planerad trafik kunde återupptas. Intervjuerna genomfördes 2016 och lite verkar ha förändrats med tanke på dagens fragmenterade systemstöd och bristande harmonisering av data och informationsförsörjning för att analysera delar av transportsystemet, såsom trafikprognoser, underhållsstatus, kapacitetsberäkning, med mera, som består av ett 20-tal system och program för att skapa aktuella lägesbilder av specifika järnvägssträckningar. Liknande utmaningar existerar inom andra samhällssektorer, vilket skapar ytterligare dimensioner till utmaningen att lösa vidareutnyttjande av data, information och domänkunskapsutbyte mellan samhällssektorer.
Dagens manuella datahantering med en uppsjö av fragmenterade systemstöd och datakällor utgör hinder för realtidsbaserade lägesbilder och nyttjande av framväxande digital teknologi som AI, digitala tvillingar, 3D-visualisering och liknande verktyg som behöver strukturerad data, baserat på mänsklig kunskap och erfarenhet för att skapa insiktsfulla prognoser och beslutsstöd. Detta är avgörande för att exempelvis nyttja AI-teknologi bortom enklare mönsterigenkänning av ostrukturerade datamängder för att automatisera elementära databehandlingsrutiner. Om sömlöst vidareutnyttjande av data och information enbart varit ett tekniskt problem hade dessa hinder och barriärer troligen varit åtgärdade eftersom förmågan att tillämpa liknande teknologier redan existerar. Detta tyder på att problemområdet behöver utforskas från flera olika perspektiv som exempelvis beaktar teorier om komplexa system, mänsklig kognitiv begränsning, systematisk hantering av kunskap, etik, lagar och värderingar mellan människa och maskin för att skapa tilltro och möjliggöra omdömesgill digital samhällsutveckling.
Problembeskrivning
Dagens fragmenterade och silobaserade systemstöd inom traditionella verksamheter och sektorer utgör utmaningar för att skapa sömlöst vidareutnyttjande av data, information och kunskapsöverföring mellan samhällssektorer som är en förutsättning för en datadriven utveckling grundad på mänsklig erfarenhet och demokratiska principer. Sömlös data- och informationsförsörjning samt domänkunskapsutbyte mellan samhällssektorer är betydelsefullt för att korrelera och kombinera dataströmmar för att skapa underlag för att fatta omdömesgilla och skyndsamma beslut om en ombytlig mångfacetterad socioteknisk samhällsutveckling där transportsystemet är en integrerad del. Förstudien ämnar skapa en övergripande tematisk indelning över dessa utmaningar och hur de är sammanlänkade för att ge förslag på åtgärder och problemområden som behöver beforskas inom temat “nästa generations beslutsstöd”.
Tematisk indelning av problemområdet
Digital transformation och kunskapshantering
Sammanfattning av artikeln “Knowledge Management in the Fourth Industrial Revolution” – Fakhar m.fl. 2021
Fakhar med flera (2021)6 klargör att automatisering och digitalisering av kunskapshantering inom verksamheter är en central del för att möjliggöra industri 4.0 och bygger på en genomgång av 90 forskningsartiklar över en femårsperiod (2014–2019) som berör nyckelorden industri 4.0 (industry 4.0) och kunskapshantering (knowledge management). Författarna har identifierat ett gap i litteraturen som behöver beforskas och utvecklas beroende på den exponentiella mängden ostrukturerade data nästa paradigm av industrialisering medför, vilket kommer överväldiga dagens informationssystem. Detta kommer starkt begränsa nyttoeffekterna av framväxande teknologi inom industrin och behovet av kunskapsutbyte mellan maskin-maskin och maskin-människa som behövs för att skapa självreglerande och automatiserade system för att exempelvis presentera och uppmärksamma människorna i systemet om betydelsefull information som behövs i beslutsfattandet. Därför anser författarna att mer forskning och utveckling behövs för att lösa utmaningar med att möjliggöra interoperabilitet för vidareutnyttjande av data och information, och sömlös överföring av explicit kunskap som relativt enkelt kan lagras, överföras och förmedlas; samt implicit kunskap – exempelvis att lära sig ett språk, spela ett instrument eller magkänsla grundad i erfarenhet, intuition och vishet, som är svåra att lagra, förmedla och överföra. Detta är grundläggande för att länka samman industrier (maskin till maskin) och samhälle (maskin till människa) för att skapa intelligent automatisering, förstärkta verkligheter (augmented reality), självreglerande system med mera. Litteraturgenomgången presenterar sex kluster som berör teknologi och kunskapshantering som behöver utvecklas för att realisera nyttoeffekterna industri 4.0. utlovar.
Studien genomförde en bibliometrisk analys av nyckelord i litteraturgenomgången, där varje punkt i bild 1 nedan representerar nyckelord som återkommer i minst två olika artiklar. Färgen på de större bubblorna representerar vilket kluster dessa tillhör. Avståndet mellan nyckelorden motsvarar frekvensen av deras samtidiga förekomst.
Bild 1.
Grönt kluster: består av cyberfysiska (cyber-physical) system samt övervaknings- och felhanteringssystem (condition monitoring). Cyberfysiska system är en integration av fysiska processer och inbyggda datorsystem som fungerar som en helhet genom kommunikation, beräkning och interaktion mellan den fysiska och virtuella världen. Exempel på cyberfysiska system är självkörande bilar, robotkirurgi, intelligenta byggnader och elnät med mera. Felhantering och övervakning (condition monitoring) av cyberfysiska system behöver göras proaktivt med hjälp av predicering i realtid för att lösa problem innan de uppstår i maskiner och processer för att motverka ineffektivitet och stopp av produktion. Detta kräver intelligent automatiserad övervakning för att hantera stora datamängder som komplexa system genererar, som tillsammans med exempelvis interaktiv teknologi och algoritmer kan bistå och presentera relevant information till rätt beslutsfattare vid rätt tidpunkt. Från ett kunskapshanteringsperspektiv behövs forskning för att utveckla och förbättra övervakningssystem, lagra kunskap i digitalt format och standarder för att kumulativt bygga och överföra kunskap inom och mellan cyberfysiska system.
Turkost kluster: Digitala processer behövs för att utvinna kunskap ur stora ostrukturerade datamängder genom kodifiering, personifiering och representation för att bättre tolka och tyda Big Data. Big Data består av ostrukturerade data som i sig kan vara värdefullt genom att tillämpa mönsterigenkänning teknologi. Däremot belyser artikelförfattarna (Fakhar mf.l 2021) vikten med att applicera digitala processer för att utvinna kunskap ur stora ostrukturerade datamängder genom kodifiering, personifiering och representation för att bättre tolka och tyda data. Detta är inte bara betydelsefullt för utvinning av kunskap utan kan också bidra till att stödja verksamhetens innovationsarbete. Flera av de artiklar som studien refererar till använder semantisk teknologi för att berika och kodifiera ostrukturerade data med information och koppla det till verksamhetsbegrepp och processer. Bland annat belyser studien möjligheten att skapa verksamhetsmodeller och ontologier baserade på semantisk teknologi för att deduktivt utvinna kunskap från både historiska och aktuella mängder ostrukturerade data. Från ett kunskapshanteringsperspektiv åskådliggör studien behovet av vidare forskning av metoder och processer för att fånga, tillämpa och skapa ny kunskap ur ostrukturerade datamängder för att uppnå konkurrensfördelar.
Purpur kluster: utgörs av intelligenta fabriker (smart factory) där forskningsartiklar om digital och hållbar produktion och digitala tvillingar ingår. Intelligenta fabriker är inte begränsade till automatisering med robotar i vanliga produktionskedjor, utan refererar till den potential som uppstår när cyberfysiska system kopplas ihop med informationsteknologi för att möjliggöra snabba produktion- och designförändringar (engineering-reengineering). Exempelvis kan produktion- och designförändringar påverkas av förändring i kundefterfrågan, optimeringsbehov av försörjningskedjor, förändring av regler/praxis som påverkar självreglerande system, återanvändning och recirkulering av fysiska resurser, med mera. Digitala tvillingar är den tydligaste realiseringen av konceptet intelligent fabrik, i form av en virtuell presentation av fysiska produktionskedjor och resurser mellan underliggande fysiska och digitala system. Digitala tvillingar är en virtuell kopia av produktionskedjans alla delar, där användaren (ingenjörer) kan modellera och designa om hela eller delar av produktionen som simulering eller i verkligheten. Tillämpning av intelligenta fabriker i form av digitala tvillingar kan möjliggöra skapandet av ny kunskap kring produktionskedjor för att uppnå effektivitet, koordinering av processer, säkerhet, användarvänlighet, skalbarhet med mera och är områden som behöver utvecklas. Från ett kunskapshanteringsperspektiv belyser studien behovet av forskning för att integrera affärsmodeller i kontexten av intelligenta fabriker.
Gult kluster: representerar sakernas internet (Internet of Things) som kopplar ihop smarta enheter, sensorer, inbyggda system, maskininlärning med mera. Sakernas internet är en central del av arkitekturen för industri 4.0. som bland annat innefattar Big Data, intelligenta fabriker, cyberfysiska system och det sömlöst vidareutnyttjande av data och information. Sakernas internet bygger på teknologi där varje uppkopplad sak och objekt behöver en unik identifierare och semantisk betydelse för att tolkas och tydas över bransch, organisations- och landsgränser. För att möjliggöra mer komplexa kunskapsflöden belyser studien (Fakhar mf.l 2021) betydelsen av mer innovativa tillämpningar av teknologin för digital kunskapshantering inom och mellan organisationer. Detta för att sakernas internet är den mest betydelsefulla teknologin för att möjliggöra kunskapshanteringsprocesser och system genom att sammanlänka alla uppkopplade saker och ting som innefattar lagring, bearbetning, analysering, visualisering av data, information och hur det kan vidareutnyttjas mellan samarbetspartners. Sakernas internet bygger vidare på teknologi som ligger till grund för den decentraliserade webben och studien lyfter att forskning och utveckling om att web of things/objects är viktigt för att möjliggöra interoperabilitet med hjälp av semantisk teknologi. Studien visar på behovet att vidareutveckla öppna standarder för att möjliggöra automatisk integrering av mikrotjänster, samt plattformar som hanterar och vidareförmedlar data från sakernas internet. Detta för att råda bot på dagens manuella integrering av data och informationssystem som till stor del bygger på informella adhoc baserade standarder som omöjliggör vidareutnyttjande av data, information och kunskapsöverföring. Studien föreslår mer forskning inom öppen innovation för att driva teknologi, arkitektur och standarder kopplat till sakernas internet.
Rött kluster: består av dels adaptiva och sammankopplade värdekedjor, dels för att möjliggöra hanteringen av en komplex global marknad och dels digital transformation för att stärka innovationsförmågan. Studien föreslår forskning som utreder frågan om hur kunskapshantering inom verksamheten kan stödja möjliggörandet av strategisk flexibilitet och affärsmodellsinnovation.
Blått kluster: berör artiklar om produktionsprocesser och modellering som med hjälp av förstärkt verklighet (augmented reality) och återkopplingssystem för att förbättra beslutsstöd. Detta för att exempelvis operatörer kan flytta fokus från behandling av data och information till beslut, med hjälp av bättre interaktion med processystem. Förslag på forskningsområden är utvecklingen av processmodelleringsspråk för att integrera processystem med kunskapshanteringssystem.
Som en del av analysen kombinerade författarna fem kunskapshanteringsprocesser kopplade till de olika klustren för att svara på frågan om hur teknologiutvecklingen kommer påverka kunskapshantering i framtiden. Första processen är kunskapsinhämtande-kunskapsförvärv av explicit och implicit kunskap. Denna process förekommer i turkost och purpur kluster. Teknologin som tas upp i litteraturen kopplat till denna kunskapsprocess är digitala tvillingar, semantisk webbteknologi och språkregelstandarder, som exempelvis OWL (Web Ontology Language).
Den andra processen är kunskapdokumentering, vilket relaterar till lagring, behörighet och tillgång av kunskap i verksamhetssystem. Teknologi och metodologi som tas upp i litteraturen berör digital transformation för att möjliggöra vidareutnyttjande av kunskap i verksamheten och cyberfysiska system, vilket berör det röda och gröna klustret. Den tredje processen är överföring och utbyte av explicit och implicit kunskap mellan medarbetare inom och mellan organisationer. Denna process förekom i 66 procent av artiklarna i litteraturgenomgång och berörde alla kluster för att möjliggöra kunskapsöverföring. Den fjärde processen utgörs av kunskapsskapande processer som innefattar aktiviteter som stödjer utveckling av ny explicit och implicit kunskap inom organisationen. Ungefär hälften av alla artiklar berörde processen inom övervakning- och felhanteringssystem i grönt kluster och processmodellering av produktionskedjor i purpur klustret. Femte och sista processen är kunskapstillämpning, det vill säga utvinning av praktisk nytta från tidigare kunskapshanteringsprocesser i verksamheten. Denna aktivitet återkom endast i 16 procent av artiklarna och fokuserade på användarbaserad innovation och tillämpning inom turkost kluster – Big Data.
Avslutningsvis klargör författarna hur deras resultat av litteraturgenomgången påverkar verksamheters framtida konkurrenskraft. Detta är några exempel på områden som behöver beforskas och utvecklas enligt studien:
Bättre kunskap och systemstöd för att tillhandahålla rätt information vid rätt tillfälle i beslutsprocessen
Delaktighet i öppna innovationsprocesser för utbyte av kunskap och information inom och mellan verksamheter vilket kan stimulera tillämpning av framväxande teknologi och innovation
Processmodelleringsspråk för att hantera komplexa processmodeller inom produktionskedjor för att möjliggöra kontinuerlig utveckling och förbättring mellan modell och verklighet
Språkregelstandarder; Web Ontology Language (OWL) och liknande standarder som möjliggör skapande av ontologier och taxonomier för att beskriva verksamhetskunskap och begreppsmodeller i digitalt format.
Sammanfattning av artikeln ”Digital Transformation and Innovation Management” – Appio m.fl 2021
Appio med flera andra författare (2021)7 belyser i sin redaktionella forskningsartikel (editorial edition) de invecklade relationerna mellan digital transformation, innovation och vad som drivit den digitala utvecklingen det senaste decenniet. Artikeln presenterar resultatet uppdelat på tre nivåer: makro, meso och mikro för hur framväxande teknologier, digital innovation, affärsmodellsutveckling, digital entreprenörskap med mera möjliggjort digital transformation och innovation.
På makronivå belyser författarna behovet att verksamheter positionerar sig, deltar i det digitala ekosystemet för kollaborativt samarbete över sektorer och länsgränser i syfte att skapa mervärde för slutanvändare och möjliggör konkurrenskraft. Delaktighet i digitala ekosystem bygger meritokrati, tillit, gemensam kultur och målsättning genom att öppet dela resurser, idéer och kunskap. Det skiljer sig mot föregående paradigm av partnerskap som styrdes av kontraktuella strategiska allianser, och förlitade sig på avtal för att reglera, skydda resurser och idéer inom samarbetet.
På mesonivå ligger fokus på hur verksamheter strukturerar resurser, strukturer och förmågor för att möjliggöra kollaborativt samarbete och samskapande (co-creation) med aktörer i det digitala ekosystemet för att arbeta i varandras processer, utbyta data och kunskap för att samproducera produkter och tjänster. Forskningslitteraturen benämner denna struktur som formbar organisationsdesign vilket kortfattat syftar till förmågan att strukturera om och harmonisera verksamhetens resurser och strukturer för att samarbeta med en mångfald av aktörer för att skapa mervärde på en turbulent digital marknad.
På mikronivå är fokus på person- och gruppnivå inom verksamheter och hur man organiserar och fortbildar personal för att balansera mellan att profitera på existerande digitaliseringsförmåga eller exploatera framväxande digital teknologi för att bygga nya förmågor och avvika från befintlig affärsmodell. Detta möjliggör att verksamheter som genomgått en digitaliseringstransformation kan arbeta med digital transformation och förflytta fokus till att möjliggöra strategisk flexibilitet och kontinuerligt arbeta med affärsmodellsinnovation.
Vad redaktionella forskningsartikeln belyser för alla tre nivåer är att forskningen behöver identifiera och förtydliga hur bestående mervärden kan uppnås på längre sikt via kollaborativa samarbeten mellan en heterogen aktörsgrupp som består av allt från enskilda personer, SME:er, institutioner, verksamheter över sektorer och landsgränser.
Interoperable Europe – europeiska kommissionens regelverk för tvärsektoriell interoperabilitet mellan offentlig, privat och social sektor
Interoperable Europe är en central del EU:s digitala strategi för att säkerställa sömlöst tvärsektoriell datautbyte mellan offentlig, privat och social sektor inom och mellan medlemsländer för att tillgängliggöra medborgarcentrerade digitala tjänster och effektiv förvaltning. Akten för ett interoperabelt Europa är under utveckling och bygger vidare på programmet ISA² som avsluades 2022 och europeiska interoperabilitet ramverket (European Interoperability Framework – EIF) som kommissionen driver för att möjliggöra eGovernment och digital förvaltning. Tillsammans med unionens öppen källkod strategi utgör betydelsefulla komponenter i Europakommissionens målsättning att skapa europeisk digital självständighet.
En intervju med chefen för DG DIGIT (Kommissionens direktorat för informationsteknologi) Leontina Sandu, belyser hon EU:s målsättning för att möjliggöra integrerade digitala tjänster som består av interoperabla byggblock och dataset som kan kombineras för att möjliggöra olika typer av medborgartjänster och digitalt transformera EU. Sandu påpekar att interoperabilitet är svårt och därför behövs det gemensamma insatser inom forskning och tillämpning för att göra det tillgängligt och visa på nyttan genom att visa på flera konkreta exempel.
Thus, interoperability is needed to connect organisations, to make legislation digital-ready and last but not least – to create an ecosystem of integrated digital public services. Such an ecosystem is the basis for digital government and digital transformation.
Leontina Sandu
Den europeiska interoperabilitetsakten hoppas hon skall bli regulatorisk för att realisera kommissionens vision tillsammans med medlemsstaterna för att implementera och utveckla regelverket, där ansvariga digitaliseringsmyndigheter i varje land skall kunna vara med och påverka och utforma policys för att möjliggöra innovation och synergier mellan offentlig, privat och social sektor.
Sandu påpekar att Interoperable Europe inte är något toppstyrt regelverk utan hon uppmanar myndigheter och offentlig sektor att vara med att forma de verktyg och standarder som behövs inom olika sektorer för att möjliggöra interoperabilitet och integrerade digitala tjänster. Förutom regelverk kommer akten även inkludera sandboxmiljöer för innovation och experimentell utveckling. Hon uppskattar att integrerade digitala tjänster kan spara upp till 25 procent i tid för medborgare i interaktionen med myndigheter och offentlig sektor, och en kostnadsbesparing av 0,4 procent av BNP på nationell nivå.
Tidigare FOI med koppling till förstudien
Tidigare FOI projektet metod för samverkan och värdeskapande öppna data syftade till att synliggöra mekanismer som ger upphov till mervärde i data- och informationsutbytet mellan Trafikverket och samarbetspartners. Projektet innefattar en studie där tågoperatörer och kollektivtrafikbolag som benämns avtalskunder, ger sitt perspektiv på värdeskapande mekanismer i sitt strategiska samarbete med Trafikverket. Studien genomförde tolv intervjuer hösten 2016 och många av de utmaningar som respondenterna ger uttryck för i samarbetet med Trafikverket är fortfarande aktuella och relevanta för temat ”nästa generations beslutsstöd”. Frågeställningen var att undersöka avtalskunders perspektiv på Trafikverkets förmåga att skapa mervärde inom partnerskapet och hur detta eventuellt påverkar andra typer av samarbete vid nyttjande av datatjänster. Studien presenterade tre globala värdeskapande mekanismer, interoperabilitet, kongruenta strukturer och synergiskapande förmågor. Nedan följer en kort redogörelse av mekanismerna och kopplingar till temat ”nästa generations beslutsstöd”. Kopplingen till andra studier som presenteras i rapporten är inte vetenskaplig utan visar på beröringspunkter mellan studier.
Interoperabilitet
Interoperabilitet återspeglar behovet av IT-infrastruktur som gör det möjligt att dela, kombinera och vidareutnyttja digitala resurser på ett standardiserat tillvägagångssätt. Interoperabilitet innefattar en flexibel IT-infrastruktur som gör det möjligt att sömlöst utbyta och kombinera digitala resurser mellan samarbetspartners utan anpassning. Avtalskunder beskriver en brist på interoperabilitet i form av att IT-infrastrukturen och IT-stödet som används inom samarbetet är fragmenterat. Detta utgör hinder vid exempelvis trafikavvikelser eftersom utbytet av information sker manuellt, där trafiksamordnare måste kopiera information mellan IT-stödsystem, samt ringa och använda e-post och chattkanaler för att koordinera ersättningstrafik. Avtalskunder efterfrågar bland annat självförklarande digitala resurser för att underlätta vidareutnyttjande av data och information så systemstöd kan tolka och tyda data på ett enhetligt sätt för att exempelvis skapa en gemensam lägesbild vid trafikavvikelser. Den manuella hantering och tolkning av information mellan systemen som görs idag tar tid och är föremål för den mänskliga faktorn när många saker sker samtidigt. Självförklarande digitala resurser kopplar an till artikeln av Fakhar med flera (2021) om att utforska hur språkregelstandarder som Web Ontology Language (OWL) och liknande standarder kan användas för att möjliggöra ontologier och taxonomier för att beskriva verksamhetskunskap och begreppsmodeller i digitala format.
… vi får lägga väldigt mycket tid för att manuellt tyda vad vissa objekt betyder eftersom data inte är strukturerat på samma sätt vilket gör att det kan tolkas på olika sätt i olika system.
Avtalskund
Flera av avtalskunderna ser digitala resurser kopplade till järnvägsinfrastrukturen som en del av ett större transportsystem. För att få bättre utväxling av investeringar i fysisk infrastruktur menar respondenterna att det behövs ett digitalt lager som skapar bättre förståelse för alla inblandade parter om exempelvis underhållsstatus, utnyttjandegrad och flaskhalsar. Litteraturgenomgången av Fakhar med flera (2021) lyfter behovet av forskning och utveckling av digital hållbar produktion och digitala tvillingar för att möjliggöra en virtuell presentation av fysiska produktionskedjor som innehåller fysiska och digitala system. Detta i syfte att realisera tillämpning av intelligenta fabriker och möjliggöra skapande av ny kunskap kring produktionskedjor för att uppnå effektivitet, koordinering av processer, säkerhet, användarvänlighet, skalbarhet med mera.
… för att få utväxling för investeringarna i metallen och betongen vi gräver ner så behöver vi också lägga på det här lagret ovanpå.
Avtalskund
Interoperabilitet är ett globalt tema bestående av två underliggande organiserande teman Interoperabla digital resurser, och Harmoniserat systemstöd. Bild 2 nedan visar globala teman med prefixet [G], organiserande med [O] och grundläggande med [B] (basic) som innehåller citat från avtalskunder.
Bild 2. Interoperabilitet
Kongruenta strukturer
Kongruenta Strukturer syftar på hur väl verksamheten är organiserad för att samarbeta och skapa mervärde i samarbete med andra aktörer. Mekanismen avser hur väl anpassade verksamhetensstrukturerna är för att samarbete med olika typer av aktörer för att snabbt och effektivt genomföra beslutsprocesser, förändringsprojekt, samt absorbera och överföra kunskap mellan parterna. En struktur som identifierats i studien är behovet av systematisk och transparent informationshantering för beslutsfattandet inom partnerskapet. Problemet som tas upp är bland annat att generella informationskanaler såsom e-post, chatt och telefon används i stor utsträckning, vilket resulterar i att information blir ostrukturerad och svår att återanvända för olika ändamål. Avtalskunder efterfrågar bättre strukturer för scenario- och behovsbaserat informationsutbyte eftersom dagens systemstöd bidrar till ett informationsöverflöd vilket försvårar koordinationen av trafikavvikelser då all information sprids till alla aktörer oavsett om det är relevant för deras situation eller inte. Problemet med informationsöverflöd och stora mängder ostrukturerade data (Big Data) är något som Fakhar med flera (2021) presenterar som imperativt för att realisera nyttoeffekter som utlovas med industri 4.0. Avtalskunderna i studien upplever denna problematik i sitt dagliga arbete med informationssilor och systemstöd som inte kan vidareutnyttja data och information mellan varandra.
Ett annat perspektiv på systematisering av interaktion och kommunikation är att ta vara på feedback från partners och användare på ett mer strukturerat sätt för att arbeta med kontinuerligt kvalitetshöjande åtgärder. Avtalskunder efterfrågar ett strukturerat arbetssätt för att tillvarata återkoppling från samarbetspartners för att höja kvaliteten på informationstjänsterna. Återkoppling och feedback är också betydelsefullt för systematisering av övervakning och felhanteringsövervakning (condition monitoring) som tas upp i Fakhar med fleras artikel (2021) av cyberfysiska system. Detta är betydelsefullt för att proaktivt reducera fel med hjälp av predicering i realtid för att lösa problem innan de uppstår i maskiner och processer för att motverka ineffektivitet och stopp av produktion.
… feedback på data gör att kvaliteten höjs och vi får också fler smarta förslag på lösningar som kommer kunderna till nytta.
Synergiskapande förmågor belyser behovet av god insikt i samarbetspartners verksamheter för att förena gemensamma mål och nyttja varandras resurser på ett sätt som ger upphov till synergier. Parten som leder och koordinerar samarbetet behöver bland annat besitta förmågan att förutse kommande behov inom samarbetet. För detta krävs kontinuerlig uppdatering av parternas behov och målbild, och beskrivs av avtalskunder som ”fingertoppskänsla”. Exempelvis refererar avtalskunder till ett stort förändringsprojekt inom kapacitetsplanering, som enligt den ursprungliga kravspecifikationen skulle leda till att viktiga processer och integrationer skulle sluta fungera. Tack vare avtalskunders krav på delaktighet i projektet skapades en fördjupad insikt av varandras behov och målbilder, vilket i sin tur möjliggjorde ömsesidiga mervärden genom att interna och gränsöverskridande processer kunde skärskådas och harmoniseras mellan parterna.
Förmåga att skapa synergier innefattar insikt i samarbetspartners behov och utmaningar för att genomföra förändringsarbete som leder till ömsesidiga mervärden tack vare samstämmiga mål och problembilder. Detta ställer krav på upparbetade förmågor att kontinuerligt vara uppdaterad och förutse kommande behov för att proaktivt arbeta med att upprätthålla ett värdeskapande partnerskap. Att hitta gemensamma nyttor och utveckla kunskap om varandras verksamheter beskrivs av flera avtalskunder som centralt för att utveckla branschsamarbetet. Samtidigt måste nya initiativ se till att beskriva vilka fördelar olika samarbetspartners kan förvänta sig av förändringsarbeten.
Då vill man så tidigt som möjligt se vilka förutsättningar vi har, att faktiskt hitta någonting som båda parter kan dra nytta av.
Avtalskund
För att möjliggöra synergier ser avtalskunder också behovet att utnyttja egenskaper som ny teknologi erbjuder och tillämpa nya tankemönster i branschen för att hålla jämna steg med den digitala utvecklingen. Detta genom att utnyttja och tillämpa teknologier för att uppnå verksamhetsmål. För att skapa liknande förmågor förespråkas att man inom samarbetet börjar laborera och utforska möjligheterna med ny teknologi i mindre skala, för att i ett senare skede tillämpa teknologierna när verksamheten är mogen.
Vi kan börja med någonting litet … som blir en positiv spin-off och då våga ta ett större steg …
Avtalskund
Synergiskapande förmågor är ett globalt tema bestående av två underliggande organiserande teman: Samordning av mål och problembild och Teknologiska paradigm och värdenätverk. Bild 4 (nedan) visar globala teman med prefixet [G], organiserande med [O] och grundläggande med [B] (basic) som innehåller citat från avtalskunder.
Bild 4. Synergiskapande förmågor.
Sammanfattning
Genomgång av forskningslitteratur (Fakhar m.fl., 2021) som berör industri 4.0 och kunskapshantering (knowledge management) identifierar sex olika teman av teknologiska koncept där kunskapshantering behöver utvecklas för att möjliggöra mervärde och digitalt transformera industrin. Litteraturgenomgången har paralleller till FOI studien – Metod för samverkan och värdeskapande öppna data (2016), som visar på mekanismer som har inverkan på Trafikverkets förmåga att tillhandahålla värdeskapande datatjänster för avtalskunder. Studien identifierar tre övergripande mekanismer: interoperabilitet, kongruenta strukturer och synergiskapande effekter, som inverkar på avtalskunder inom tåg och kollektivtrafiken, och som är beroende av Trafikverkets datatjänster för att bedriva sin verksamhet. Mekanismerna i studien har implikationer på temat ”nästa generations beslutsstöd”, då det är liknande förmågor och strukturer som behövs för att sömlöst möjliggöra utbyte av data, information och kunskapsöverföring med andra samarbetspartners till Trafikverket.
Den redaktionella forskningsartikeln Digital Transformation and Innovation Management av Appio med flera (2021) belyser också betydelsen av strukturer och förmågan att hantera innovationsprocesser, samt utbytet av kunskap och idéer över organisationsgränserna för att möjliggöra digital transformation. Artikeln har kopplingar till förstudien ”Inkluderande digital samhällsutveckling och delaktighet i öppna innovationsprocesser” som belyser Trafikverkets och transportsystemets behov att vara delaktiga i kollaborativa samarbeten med andra aktörer i det digitala ekosystemet. Detta i syfte att ta del av de synergieffekter som uppstår i liknande partnerskap där flera aktörer från olika branscher säkerställer anpassningsbarhet, kvalité, säkerhet och interoperabilitet vid utveckling av mjukvara och digital infrastruktur8. Förstudiens genomgång av forskningslitteraturen för en enhetlig beskrivning av digital transformation belyser behovet av egna digitaliseringsförmågor, formbara organisationsstrukturer och värdefulla digitala resurser för att delta i distribuerade innovationsprocesser för att målmedvetet styra kunskapsflöden över organisationsgränserna.
Mötet för presentationen av bidrag till temat ”nästa generations beslutsstöd” för kommande FOI plan, målade talare och deltagare upp en likartad bild av betydelsen av digitaliserings- och digital transformation för att vidareutnyttja data, information och kunskapsöverföring mellan forskningsområden, utveckling inom stadsplanering, mobilitet, samhällsutveckling, åtgärdsvalsstudier, innovationsresor med mera.
Studien Interoperabel data- och informationsförsörjning mellan samhällssektorer för omdömesgilla beslutsstöd, ser behovet av mer aktionsforskning – kombination av forskning och utveckling, för att laborera, utbyta idéer och kollaborativt samarbeta med en mer heterogen aktörsgrupp inom och utanför transportsystemet för att hitta lösningar på samhällsutmaningar. Där det är betydelsefullt att harmonisera målsättning och initiativ för att möjliggöra vidareutnyttjande av data och information, digital kunskapshantering baserat på öppna standarder och demokratiska principer i samarbete med andra sektorer och nationer inom EU. Vidare tematisk indelning av utmaningar och konkreta förslag på lösningar är svåra att föreslå utifrån det generella temat ”nästa generations beslutsstöd” utan att vidare specificera vad temat innefattar och definiera problemområdet. Däremot lyfter denna studie, på ett mer övergripande plan nödvändigheten att skyndsamt genomföra digitalisering och digital transformation för att samarbeta med övriga samhällssektorer och branscher som redan har eller är på väg att transformeras om Trafikverket och transportsystemet skall vara delaktiga i den digitala utvecklingen. Detta eftersom ingen bransch är immun mot det externa sociotekniska förändringstryck som digital disruption samt uppkomst och spridning av ny digital teknologi medför.
Diskussionsdelen är en syntetisering av resultat från de olika delmålen som ingick i projektet. För en mer övergripande motiv och slutsats rekommenderas stycket sammanfattning. Diskussionsdelen nedför argumenterar varför digitala ekosystem och formbar organisationsdesign kopplat till delaktighet i öppna innovationsekosystem är betydelsefull för att genomföra digital transformation.
Förstudiens litteraturgenomgång av digitalisering och digital transformation åskådliggör att förmågan att kontinuerligt avläsa, fånga och omforma-transformera verksamhetens resurser med digital teknologi till tillgångar bygger i huvudsak på två mekanismer, delaktighet i det digitala ekosystemet och formbar organisationsdesign. Delaktighet bygger på förmågan att identifiera partnerskap, kollaborativt samarbete och samskapande (co-create) med olika typer av aktörer, från enskilda individer till stora techbolag i det digitala ekosystemet. Detta ställer krav på förmågan att samarbeta över organisationsgränser för att utbyta kunskap och idéer som kan ge upphov till innovation och synergier när en heterogen grupp aktörer kollaborativt samarbetar för att lösa gemensamma utmaningar. Livskraftiga öppen källkodsprojekt är konkreta exempel på öppna innovationsekosystem som bygger på meritokrati, tillit, inkluderande kultur och transparens för att gemensamt lösa problem och utveckla digital infrastruktur och systemstöd. Digitala aktörer (born digital) besitter förmågan att identifiera och kollaborativt samarbeta i öppna innovationsekosystem utan avtalsstyrda relationer. De besitter även förmågan att skyndsamt anpassa strukturer och omforma digitala resurser med öppen digital teknologi till tillgångar för att hålla sig konkurrenskraftiga i det digitala ekosystemet. Detta utgör hinder för traditionella verksamheter eftersom dessa behöver genomgå en radikal förändring då de är kulturellt och strukturellt anpassade för avtalsstyrda samarbeten med en homogen aktörsgrupp i tydligt definierade värdekedjor.
Formbar organisationsdesign utgöras av förmåga att strukturera om verksamheten för att samarbeta med en mångfald av aktörer för att skapa mervärde till slutanvändare och möta konkurrens från en föränderlig digital marknad. Detta innebär ett helt nytt perspektiv på organisationsförändring som inte längre styrs av interna behov utan där förändringstrycket kommer utifrån, exempelvis från slutanvändarnas förväntningar, digitala trender, nationella regleringar, konkurrens från digitala aktörer från olika branscher med mera. Hinder för att uppnå formbar organisationsdesign är bland annat rigida-hierarkiska verksamhetsstrukturer, långsamma beslutsprocesser, vattenfallsbaserade processer/leveranser, bristande digital ledarskapsförmåga, dåligt integrerat informationssystem horisontellt i verksamheten.
Fallstudien om Göteborgs Universitetsbibliotek (GUB) visar exempel på offentlig verksamhet som genomgått delvis digital transformation med hjälp av delaktighet i öppet källkodsprojekt och upprättande av formbar organisationsdesign genom att tillämpa scrum baserad utvecklingsmetodik. Detta var möjligt tack vare att organisationen har en egen systemutvecklingskapacitet som kunde bidra till utveckling av öppen källkodsprojektet som verksamheten valde att delta i. En viktig faktor för GUB var att frigöra sig från begränsande strukturer och inlåsningseffekter från proprietära systemlösningar man tidigare använt genom att byta ut dessa mot en öppen källkodslösning. Detta möjliggjorde bättre kontroll över data, införande av iterativ-scrum baserad utvecklingsmetodik och kultivering av intern systemutvecklingskapacitet, som alla är betydelsefulla faktorer för att möjliggöra digital transformation av verksamheten. Delaktighet och kollaborativ utveckling har bidragit till mervärdet för verksamheten tack vare ökat utbyte av kunskap och idéer mellan de 70-tal organisationer i Sverige som deltar i samma öppen källkodsprojekt. Artikeln om GUB lyfter flera faktorer som bidrar till digital transformation genom att delta i kollaborativ utveckling som inte är möjlig med proprietär mjukvara där systemleverantörer har kontroll och äganderätt till alla digitala tillgångar och resurser.
Fallstudien visar exempel på offentlig organisation som påbörjat digital transformation genom att ta kontroll över utvecklingen av verksamhetskritisk systemlösning och förändra den i takt med organisationens förändringsbehov. Den belyser svårigheter med att uppnå strategisk IT-innovation genom kontraktuella relationer, vilket i forskningen benämns som “innovation outsourcing paradoxen”9. Den digitala transformation manifesteras av att GUB fortlöpande kan genomföra verksamhetsförändringar och utveckling av systemstöd, vilket bidrar till att skapa mervärde för slutanvändare. Delaktighet i öppna innovationsprocesser var förhållandevis smärtfritt eftersom utvecklingsavdelningen redan nyttjade och var delaktig i flera öppna källkodsprojekt vilket gjorde att förmågan och kulturen att samarbeta kollaborativt med en heterogen aktörsgrupp i det digitala ekosystemet redan existerade.
Förstudiens visar på initiativ om hur offentlig organisation kan möjliggöra en digital transformation av delar av verksamheten, samtidigt som vissa stödfunktioner som administration, ekonomi och personalhantering lever kvar med vattenfallsbaserade processer/leveranser, rigida strukturer och informationssilor. I slutändan är frågan om att digitalt transformera Trafikverket en fråga om tilltro till myndigheten och dess förmåga att leverera digitala tjänster kopplade till den fysiska infrastruktur som invånarna kräver och förväntar sig. Detta eftersom den digitala utvecklingen är en socioteknisk samhällsförändring som länkar samman slutanvändare med infrastrukturförvaltare och utvecklare. Workshopen om öppen källkod på Trafikverket manifesterade att det finns personal som försöker lyfta betydelsen och nyttan med öppen källkod och standarder. Inte bara som en kostnadseffektiv lösning, utan en möjlighet att dela resurser, minskade utvecklingskostnader, skapa interoperabilitet och undvika risker som inlåsningseffekter vid utveckling och införande av systemstöd. De personer som deltog uttrycker att olika öppen källkodsinitiativ på Trafikverket inte får det gehör de behöver från ledningen eller chefer. Detta återspeglas i att styrdokument eller policy inte nämner öppen källkod som alternativ till proprietär teknologi och slutna systemlösningar. Utöver gehör och stöd från ledningen framkommer rigida strukturer och projektstyrningsmodeller som hinder, då alla aktiviteter måste vara planerade och budgeterade långt i förväg. Det bristande gehöret från ledningen och de rigida strukturerna motverkar interna initiativ som kan leda till innovation och synergier med andra aktörer som är snabbfotade och besitter strategisk flexibilitet att arbeta agilt och kundorienterat. För att påbörja förändringen behöver Trafikverket börja med att bemyndiga initiativ från medarbetare som insett betydelsen av öppna innovationsprocesser samt nyttan med öppen källkod och standarder. Detta är betydelsefullt för att uppnå en mer inkluderande samhällsutveckling, där alla samhällssektorer – den privata, offentliga och idéburna, kollaborativt behöver bidra till utvecklingen av digital infrastruktur och systemlösningar baserade på öppen teknologi för att bidra till att digitalt transformera transportsystemet.
Sammanfattning
Idén till förstudien kommer från webbseminariet InfraSweden som hölls i november 2020 och handlade om Trafikverkets innovationsbehov genom att stödja den privata sektorn att utveckla lösningar på de utmaningar transportsystemet och samhället står inför deklarerade i agenda 203010. Perspektivet var att Trafikverket som beställarorganisation skulle bidra till att stärka den privata sektorns innovationsförmåga genom att finansiellt stödja11 företagens investeringsvilja och minska deras risker vid utveckling av vinstdrivande produkter och tjänster. Förstudien syftar till att problematisera detta synsätt utifrån att framväxande digital teknologi till stor del utvecklas via öppna innovationsprocesser i kollaborativa samarbeten utan formella avtal och inte mellan kravställare och leverantör i avtalsreglerade upphandlingar. Dessutom drivs mycket av det kollaborativa samarbetet av idéburna organisationer som exempelvis Apache, Eclipse, Linux foundation med hjälp av finansiering från techbolag, stater, universitet och ideellt arbete i community-baserade samarbeten för utvecklingen av digital teknologi, infrastruktur12 och standarder. Att seminariet inte berör idéburna/civilsamhälles – sektorn i det övergripande temat “gemensam samhällsutveckling” kopplat till innovation, var upphovet till att bredda synsättet med tanke på att digitalisering och digital transformation är en socioteknisk konstruktion som påverkar alla delar av samhällsutvecklingen.
Delmålen i förstudien syftar till att utveckla frågeställningen med utgångspunkt i senaste forskningslitteraturen för en aktuell definition av begreppen digitalisering och digital transformation och hur de relaterar till innovation på en öppen digital marknad. Litteraturen visar att mycket av den digitala utvecklingen drivs av kollaborativa samarbetet i öppna innovationsprocesser som ger upphov till innovation och synergieffekter till följd av att en heterogen aktörsgrupp från olika branscher och länder samarbetar över organisationsgränserna med en gemensam målsättning. Där man delar kunskap, idéer och resurser öppet i syfte att utveckla mjukvara av högsta möjliga kvalitet och säkerhet som deltagarna behöver för verksamhetskritisk digital infrastruktur och stödsystem. Litteraturen visar att framgångsrika öppen källkodsprojekt bygger på meritokrati, tillit, inkluderande kultur och att transparens, via distribuerade utvecklingsmetoder i iterativa öppna utvecklingsprocesser utan avtal, säkerställer anpassningsbarhet, kvalité, säkerhet och interoperabilitet i utveckling av mjukvara. Undersökningar1 visar att i genomsnitt 92 procent av all mjukvara som utvecklas idag består av öppna källkodskomponenter och bibliotek. Hastigheten i den digitala utvecklingen hade inte varit möjlig om varje samarbete skulle reglera äganderätten och monetär fördelning med hjälp av traditionella avtal i långa vattenfallsbaserade utvecklingsprocesser.
För att belysa hur community-baserade samarbeten fungerar genomfördes en fallstudie som visar på motiven bakom att en offentlig organisation bytte ut ett upphandlat proprietärt systemstöd mot en öppen källkodslösning. Intervjun med Göteborgs universitetsbibliotek beskriver hur verksamheten genomgick en delvis digital transformation med hjälp av att nyttja och delta i community-utvecklingen kring en öppen källkodslösning. GUB:s beslut att använda öppen källkodslösning var ett rent affärsmässigt beslut som togs för att möjliggöra operativ och strategisk flexibilitet genom att ta kontroll över utvecklingen av ett verksamhetskritiskt system.
För att förstå hur community-baserade samarbeten fungerar arrangerades en workshop för att presentera hur 1,400 företag och 14,000 utvecklare samarbetar utan formella avtal och hur deltagarna bidrar till utvecklingen av Linux operativsystem. Workshopen innefattar även hur öppen källkod används och nyttjas på Trafikverket idag. Deltagarna fick diskutera frågeställningen “Hur kan en traditionella verksamheter som Trafikverket ta del av och vara med i öppna innovationsprocesser i utbytet av kunskap, resurser och idéer med aktörer (born digital) i det digitala och öppna källkod ekosystemet?”. Resultatet av grupparbetet bidrar till att sätta synsättet i det ursprungliga webbseminariet i kontext och erbjuda ett annat perspektiv från medarbetare på Trafikverket än det som presenterades i november 2020.
Förstudiens problematiserande av det ensidiga perspektivet på innovation i partnerskap med den privata sektorn visar att Trafikverket behöver interagera med flera aktörer, sektorer och nyttja fler källor för att uppnå en inkluderande digital samhällsutveckling där delaktighet i öppna innovationsprocesser är avgörande. Delaktighet i liknande processer är betydelsefullt för att överleva på en digitaliserad marknad som är i konstant förändring där verksamheter behöver en distribuerad innovationsprocess för att målmedvetet styra kunskapsflöden över organisationsgränserna som ligger i linje med existerande affärsmodell och verksamhetsmål13. Även från förstudiens begränsade omfattning identifierades att kollektivt ägarskap, gemensam målsättning, decentraliserad arbetsmetodik, transparens och kultur som bygger på meritokrati och tillit är avgörande i utveckling av mjukvara som är baserad på den senaste teknologin och möjliggör innovation och synergier som är svårt att uppnå med kontraktuella relationer och upphandlingar. Detta är anledningen till att den digitala utvecklingen till stor del drivs av öppna innovationsekosystem där framväxande öppen teknologi görs tillgängligt kontinuerligt. Därför förespråkar förstudien experimentell forskning och utvecklingsprojekt för att utmana rådande kultur och synsätt på innovation i perspektivet gemensam samhällsutveckling. Forskningen problematiserar möjligheten att uppnå strategisk IT innovation genom enbart kontraktuella relationer vilket i litteraturen benämns som “innovation outsourcing paradoxen”5. Detta är en tydlig signal till Trafikverket och andra traditionella verksamheter och är grundat i forskning som problematiserat möjligheten att digitalt transformera traditionella verksamheter enbart via upphandling av proprietära standardiserade systemlösningar och kontraktuella relationer. Därför behövs ytterligare forskning och innovationsprojekt om hur en offentlig traditionell verksamhet som Trafikverket skall kunna bidra till en gemensam samhällsutveckling där kunskap, idéer och resurser öppen kan utbytas över organisationsgränserna för att möjliggöra en inkluderande digital utveckling. Avslutningsvis är det värt att notera att artikeln om GUB har fått spridning nationellt och internationellt, till exempel länkade DIGG – Myndigheten för digital förvaltning till artikeln på deras forumsida. Network Open Source and Data (NOSAD), som verkar för öppna data och öppen källkod inom offentlig förvaltning länkade till artikeln under rubriken öppen källkod som strategi, och nederländska idéburna organisationen Public Code bad om en översättning till engelska för att kunna dela artikeln i sitt internationella nätverk.
Workshopen genomfördes i Stockholm den 13 april 2022 i syfte att diskutera hur Trafikverket kan bygga förmågor, skapa strukturer för att nyttja öppen källkod och kollaborativt delta i öppna innovationsprocesser för att påskynda Trafikverkets digitala transformation. Deltagarna bestod av personal på Trafikverket som diskuterade frågeställningen i grupper för att hitta möjliga lösningar på hur organisationen kan vara delaktig i öppna innovationsprocesser och ta del av kunskap, resurser, utbyta idéer och lösningar med aktörer (born digital) i det digitala och öppna källkod ekosystemet. Innan deltagarna påbörjade grupparbetet presenterades en övergripande beskrivning av öppen källkod ekosystemet och hur kollaborativt samarbete bedrivs för att skapa en enhetlig bild av hur öppen digital teknologi och standarder utvecklas i kollaborativa samarbeten. Följande stycke sammanfattar presentationen av öppen källkods ekosystemet. I nästföljande stycke följer en sammanfattning av resultatet och möjliga lösningar som grupperna presenterade.
Presentation av öppen källkod ekosystemet
De flesta öppen källkodsprojekt drivs av idéburna organisationer så som exempelvis Apache, Eclipse och Linux Foundation. Som icke vinstdrivande organisationer finansieras de av en kombination av donationer, bidrag, frivilligarbete och medlemsavgifter på individ- och företagsnivå. De större öppen källkodsorganisationerna förvaltar ett stort antal projekt med hjälp av väldefinierade riktlinjer, principer och regler som företag och individer måste tillgodogöra sig för att bli en fungerade community medlem. Organisationsformen idéburen-ideell verksamhet passar väl med det kollaborativa samarbetet som utgår ifrån kollektivt ägarskap och kooperativt nyttjande av medel på ett kreativt, innovativt och produktivt tillvägagångssätt för ett gemensamt mål. Community och frivilligarbete grundar sig på inre motivationsfaktorer såsom personlig utveckling, passion att lära, vara del av något större och grupptillhörighet. Frivilligheten, passionen och möjligheten att utforska tillsammans med andra kan i många fall vara starkare än externa motivationsfaktorer, som exempelvis belöning, status eller undvikande av bestraffning för att uppnå mål och resultat. Öppen källkodsprojekt drivs av meritokrati, tillit, inkluderande kultur och transparens, vilket möjliggör utveckling av mjukvara med hög mognadsgrad, skalbarhet, anpassningsbarhet, säkerhet och hög innovationsgrad när privatperson, företag, universitet och institutioner kollaborativt samarbetar.
För att utveckla mjukvara finns det en väl utarbetat distribuerad iterativ utvecklingsmetodik som förfinats under decennier. Utvecklingsmetodik för livskraftiga öppen källkodsprojekt består av dokumentation, riktlinjer och guider om hur man deltar, uppförandekod, licens som reglerar vidareutnyttjande (copyleft), ärendehanteringssystem för buggar-förbättringar, diskussionsforum för löpande dialog och en styrgrupp bestående av deltagande personer och organisationer. Bevis på att utvecklingsmodellen fungerar är exempelvis att fler än 14 000 utvecklare och 1 400 företag har bidragit till Linux kärnan (operativsystem) sedan 2005 som drivs av Linux Foundation. Bilden nedan är från en studie14 av deltagarnas sinnesstämning i Linux kärnans mejllista och hur förändringar i projektet påverkar deltagarnas motivation. Bilden åskådliggör strukturer av ett projekt där det finns olika typer av roller och processer för att delta i den kollaborativa utvecklingen. Rollerna består av contributor som är vanliga bidragare – ofta enskilda personer, committer större bidragare – ofta organisationer, samt maintainers och lead maintainers som ansvar för integration av kod som deltagarna bidrar med för olika moduler och drivrutiner i Linux kärnan. Maintainers – förvaltare/underhållare säkerställer att koden håller tillräcklig hög kvalitet och borgar för att koden i modulen kan integreras med det övriga systemet. När tidsfristen att bidra med kod för innevarande version är slut, börjar förvaltarna att integrationstesta moduler och bygga betaversionen av operativsystemet. Därefter börjar alla aktörer som bygger program och system att integrationstesta att deras mjukvara fungerar med senaste Linux kärnan. Exempelvis programpaketets distributörer (Linux Distributions) som Ubuntu, Red Hat och Suse. Utvecklare av fönsterhanteringssystem (Window Managers) såsom Gnome och KDE. Samt programutvecklare som LibreOffice, Mozilla och Spotify att testa att deras program är kompatibelt med kommande versioner av operativsystemet. Slutligen är det lead maintainer – tillika projektledaren, som bestämmer om versionen håller tillräckligt hög kvalitet och är mogen att släppas som officiell version. Linus Torvalds är den mest kända öppen källkodsförvaltaren.
Källa: Ferreira, I., Stewart, K., German, D., & Adams, B. (2019). A longitudinal study on the maintainers’ sentiment of a large scale open source ecosystem. Proceedings – 2019 IEEE/ACM 4th International Workshop on Emotion Awareness in Software Engineering, SEmotion 2019, May, 17–22.
All mjukvara, program och IT stödsystem innehåller buggar och säkerhetshål. Diskussionen om öppen eller proprietär källkod är det säkraste alternativet är oftast ideologisk eller bygger på gamla föreställningar som enbart bidrar till att försena eller utgöra hinder för en digital transformation. Oavsett om det är öppen eller proprietär mjukvara behöver verksamheten insamla fakta om hur programvaror eller IT-stödsystem är uppbyggda. Exempelvis behöver verksamheten ha kunskap om vilka mjukvarukomponenter programmet eller IT-stödsystemet är beroende av, hur snabbt säkerhetshål korrigeras, hur licenserna som mjukvaran kommer med påverkar möjligheten att lösa säkerhetshål som identifieras när program och system tagits i drift med mera.
För att underlätta faktainsamlingen finns det flera initiativ som sammanställer och samlar in underlag från forskare, utvecklare, säkerhetsexperter och användare. Exempelvis driver Google ett program som heter Project Zero som samlar in kritiska säkerhetshål från forskare och säkerhetsexperter. Från tidpunkt när säkerhetshålen identifieras räknas antalet dagar innan de korrigeras och görs tillgängliga för användare. Korrigeras inte buggarna inom en bestämd tidsperiod publiceras säkerhetshålen offentligt för att sätta press på systemleverantörer och mjukvaruutvecklare. Listan nedan visar den genomsnittliga tid det tar för mjukvaruutvecklare och företag att, enligt Project Zeros rapport från 2021, rätta till allvarliga säkerhetshål i öppen och proprietär källkod.
Källa: https://googleprojectzero.blogspot.com/
En skillnad mellan öppen och proprietär mjukvara är att öppen källkod kan genomlysas och kontrolleras för att identifiera potentiella säkerhetshål och beroenden av tredjepartskomponenter innan det införskaffas och sätts i drift. Detta är inte möjligt vid införskaffande av slutna IT-system, istället måste verksamheten lita eller avtalsreglera ansvar och skyldigheter med systemleverantören. Exempelvis införskaffade Coop ett kassasystem från Visma EssCom, troligtvis utan vetskap om att de i sin tur nyttjade tredjepartskomponenter från en annan systemleverantör som heter Kaseya, för att fjärrstyra och uppdatera kassasystemet. Mjukvaran från Kaseya innehöll allvarliga säkerhetshål vilket ledde till att kassaapparater kapades av hackare som krypterade all data i systemet och utpressade Coop på stora summor pengar för att återställa systemet. Detta ledde till stora inkomstbortfall och kostnader för Coop som fick stänga och installera en uppdaterad version i alla butiker.
Log4Shell kallades ett säkerhetshål i öppen källkod komponent för att skriva meddelanden till systemloggen som heter Log4j. Komponenten härstammar från 2001 och används fortfarande av ett antal få systemlösningar och kunde utnyttjas för att exekvera skadlig kod via externa anrop. Säkerhetshålet i Log4J manifesterar exempel på utmaningar kopplade till öppen källkod ur flera aspekter. En av dessa är underfinansiering av öppen källkodsprojekt ,som i fallet med log4j, som under två decenniers tid underhölls och utvecklades av några få programmerare som aldrig fått ersättning för sitt arbete. En annan aspekt är att verksamheter som använder komponenten inte granskar och utvärderar öppen källkodslösningar i tillräcklig utsträckning, utan lämnar över detta strategiska beslut till utvecklare. Detta kan äventyra cybersäkerhet och skapa problem som påverkar verksamhetens systemarkitektur, vilket kan få stora ekonomiska konsekvenser.
Vid val av öppen källkodslösningar är det viktigt att välja projekt där det finns tillräckligt många utvecklare och verksamheter som deltar för att säkerställa livskraftighet och vidareutveckling. Det finns ett stort antal parametrar som projektdokumentation licens, riktlinjer, målsättning, utvecklingsmetodik, deltagarfrekvens, uppförandekod, diskussionsforum, kodhanteringssystem med mera som avgör projektens livskraftighet. För att välja rätt öppen källkodsprojekt behöver verksamheten bygga egna förmågor eller samarbeta med aktörer som har kompetens att utvärdera öppna källkodslösningar och komponenter. Verksamheter som är delaktiga i öppen källkodsprojekt har oftast personer med kompetens att hantera relationen med öppen källkods ekosystem för sköta ingående och utgående innovationsprocesser för att främja den egna konkurrenskraften. Denna verksamhetsfunktion benämns Open Source Program Office (OSPO) och digitala aktörer (born digitals) som exempelvis Google, Spotify och Amazon, har egna team som jobbar med att hantera relationen med öppen källkods ekosystem. Det är betydelsefullt för att sköta innovationsprocesser och kunskapsutbyte med en heterogen grupp digitala aktörer som ingår i det digitala ekosystemet.
Det finns en problematik i att många nyttjar gratis mjukvara och öppen källkod utan att reflektera över livskraftighet eller stödja utvecklingen för systemkritiska mjukvarukomponenter. Teckningen nedanför illustrerar en skämtteckning om den otacksamma roll och bristande erkännande som utvecklare ibland har.
Källa: https://xkcd.com/2347/
Presentation grupparbete
Workshopen innefattade ett grupparbete som problematiserar hur Trafikverket som traditionell verksamhet skulle kunna vara delaktig i öppna innovationsprocesser för att utbyta kunskap, resurser och idéer med aktörer i det öppna källkods ekosystemet. Som utgångspunkt inför grupparbetet presenteras ett antal påståenden för att definiera transportsystemet och beskriva några av de karakteristiska drag som utmärker en bransch där Trafikverket verkar. Dessa påståenden var följande:
Trafikverket är en funktionsindelad hierarkisk verksamhet som består av processflöden som inte enkelt och snabbt kan ändras
Transportsektorn är en traditionell bransch som dikteras av avtalsreglerade samarbeten med långa upphandlingsförfaranden och leveranser
Traditionella verksamheter behöver genomgå radikal kulturell och strukturell förändring samt upparbeta nya förmågor för att möjliggöra en digital transformation
För att bryta ner den övergripande frågeställningen fick arbetsgrupperna mer specifika frågeställningar som stöd för att komma med förslag på verksamhetsförändringar och initiativ som bidrog till delaktighet i det digitala ekosystemet. Dessa frågeställningar var följande:
Hur kan resurser, strukturer, förmågor och kultur förändras/upparbetas för att möjliggöra Trafikverkets delaktighet i digitala ekosystem och öppna källkodsprojekt ?
Vilka administrativa processer, styrning, upphandlingsrutiner och praxis måste förändras om Trafikverket skall vara med att bidra med resurser och finansiering av öppen digital teknologi och standarder?
Är existerande styrning, reglering och direktiv redan anpassade eller är det kulturen som begränsar Trafikverkets möjlighet att delta i öppna innovationsprocesser och öppen källkodsprojekt?
Följande redogörelse är en sammanställning av några av de lösningsförslag som grupperna presenterade och som dokumenterades av workshopens moderator. Deltagarna var indelade i tre grupper bestående av fyra till fem personer, och benämns som grupp 1–3 nedan.
Sammanfattning gruppresentation och diskussion
Samtliga grupper betonade att nuvarande verksamhetskultur och praxis utgör ett hinder för att använda och delta i öppen källkodsprojekt när det gäller anskaffningsprocessen av programvara och systemstöd. Grupp 1 betonade att upphandlingsförfarandet inte är nödvändigt vid anskaffande av öppen källkod eftersom den är gratis att använda. Samtliga grupper poängterar att verksamheten måste ställa om från upphandling av licenser av standardiserade systemlösningar baserat på funktionalitet, och istället upphandla eller anställa kompetens att vidareutveckla öppen källkodslösningar. Som en konsekvens har Trafikverket inte tillräckligt med egna resurser att delta i det kollaborativa samarbetet för att vidareutveckla, anpassa och driva öppen källkodslösnigar. Grupp 2 argumenterade för att hela anskaffningsprocessen av programvara och IT stöd måste ses över för att skapa förståelse om allmännyttan med öppen källkod som en kostnadseffektiv lösning genom att dela resurser, kunskap och minimera risker vid utveckling av gemensamma systemlösningar och mjukvarukomponenter. Baserat på att den digital utvecklingen till stor del drivs av öppen källkod uttryckte grupp 2 en förhoppning om att upphandlingar av systemlösningar och programvara borde prioritera öppen källkod som ett kostnadseffektivt alternativ och för att undvika inlåsningseffekter.
Grupp 1 framhöll att det inte finns någon ansvarig för öppen källkods frågor, funktioner och styrning på Trafikverket. Det finns inga styrdokument eller policy som nämner öppen källkod som alternativ till proprietär teknologi, slutna systemlösningar och standarder. Grupp 3 beskriver det som att ledningen och cheferna inte förstår nyttan av öppen källkod. De beskriver att de personer i verksamheten som verkar för förändring och är pådrivande av initiativ för öppen källkods på Trafikverket inte får gehör från ledning eller chefer. Gruppen lyfter också problematiken med att mjukvaruutveckling bedrivs genom projektfinansiering, vilket skapar hinder för kontinuerligt utveckling och förändring. Förvaltningsmodell och projektstyrning beskrivs som stuprörsformad och rigid, vilket försvårar möjligheten att tillvarata möjligheter att samarbeta eller tillämpa ny teknologi. Eftersom alla aktiviteter måste vara planerade och budgeterade långt i förväg. Detta skapar hinder för innovativa initiativ och möjligheten att skapa synergier med andra aktörer som är mer snabbfotade och besitter strategisk flexibilitet att arbeta mer kundorienterat. För att förändra Trafikverkets hierarkiska och stuprörsformade verksamhet diskuterade mötesdeltagarna möjligheten att gå mot en agil utvecklingsmetodik, som exempelvis SAFe modellen som används på Skatteverket.
Grupp 3 argumenterade för att fler FOI projekt och medel skall finnas tillgängliga för experimentell utveckling för att bygga förmågor internt samt möjliggöra kunskapsutbyte med andra aktörer i transportsystemet och det digitala ekosystemet, som på sikt kan leda till innovation och synergieffekter. Idag finns, enligt gruppen, inga processer och strukturer för att ta vara på kunskap som upparbetas. Mycket av den kunskap och förmågor som upparbetas via forskning och utveckling försvinner när projekten är slut. En annan aspekt av den bristande kunskapshantering, är för projekt som misslyckas eller inte når sina mål, men där det finns många lärdomar att föra vidare till nya initiativ. Detta är viktigt för att inte riskera grupptänkande eller ensidig argumentation angående idéer eller teknologi som kanske inte var moget vid ett specifikt tillfälle, men som är värt att utforska vid en senare tidpunkt. Grupp 2 framförde argumentation för att konkurrensutsätta det ensidiga upphandlingsförfarandet av standardiserade IT-system från leverantörer som inte håller måttet, eller kan leverera tidsenliga lösningar som nyttjar öppen teknologi och standarder.
Öppen källkod används redan på Trafikverket i from av gratisprogram och digital infrastruktur (linuxservrar) där det finns formella processer vid anförskaffande av öppen källkod. Men vid utveckling av öppen källkodslösningar och programvarubibliotek finns det inga formella strukturer, processer eller rutiner vid förvaltning och vidareutveckling. Detta kan leda till oförutsedda kostnader och beroenden till systemleverantörer som vill sälja in öppen källkodslösningar som inte borde klassificeras som öppen källkod. För att kvalificeras som öppen källkod räcker det inte att systemlösningen finns tillgänglig på exempelvis Github eller Gitlab. För att vara ett livskraftigt öppen källkodsprojekt behöver det vara väl dokumenterat, riktlinjer för deltagande, uppförandekod, öppen källkodslicens som skall tillämpas och att projekt inte drivs utifrån en enskild aktörs egennytta. Grupp 3 exemplifierar denna problematik med Trafikverkets införskaffande av det som systemleverantörer kallar för öppen källkodslösning för hantering av metadata som fanns tillgänglig på Github. Öppen källkodslösning visade sig omöjlig att underhålla och vidareutveckla på grund av flera faktorer såsom bristande dokumentationen samt att projektet utvecklades av ett enskilt bolag med intresse att sälja lösningen till offentliga verksamheter. Utvärdering uppskattades att kostnaden skulle vara stora för att integrera öppen källkodslösningen med övriga systemlösningar på Trafikverket. Projektet fick avbrytas då det fanns uppenbara risker för inlåsningseffekter och beroende av det enskilda bolaget som skulle förvalta och utveckla systemlösningen. Detta är sekundära uppgifter från en individ i grupp 3 som var involverad men inte ansvarig för utvärderingen.
Nedanför återges en kort läsanvisning till delmål som ingick i förstudien Inkluderande digital samhällsutveckling och delaktighet. Alla länkar återfinns under navigationsmeny Projekt -> Inkluderande digital samhällsutveckling.
Läsanvisningar
Bakgrund beskriver kontexten till förstudien om att svensk offentlig sektor ligger sist i OECD Digital Government index rapport från 2019 och i större utsträckning förlitar sig på outsourcing till den privata sektorn och upphandling av proprietära standardiserade systemlösningar än andra länder i västvärlden. Sverige skiljer också i mängden IT-haverier och prestigeprojekt som misslyckas vilket manifesteras av att invånarnas tilltro till offentlig sektor minskar mer än övriga OECD länderna.
State-of-the-art – Digitalisering och Digital Transformation. Delmålet syftar till att etablera en mer enhetlig bild baserad på aktuell forskning om hur litteraturen definierar digitalisering och digital transformation. Forskningen de senaste två decennierna visar tydligt att verksamheter måste bygga egen förmåga att samarbeta i kollabora samarbeten utan avtal i öppna iterativa innovationsprocesser för att vara delaktiga i det digital ekosystemet. För traditionella verksamheter och sektorer med vattenfallsbaserade processer, långa ledtider och upphandlingsförfarande utgör detta en stor utmaning för att delta i kollaborativa samarbeten i distribuerade utveckling och innovationsprocesser.
Fallstudie om hur Göteborgs universitetsbibliotek (GUB) som offentlig organisation genomförde episodisk digital transformation med hjälp av delaktighet i öppen källkodsprojekt. GUB:s beslut att använda öppen källkodslösning var ett rent affärsmässigt beslut som togs för att möjliggöra operativ och strategisk flexibilitet genom att ta kontroll över utvecklingen av ett verksamhetskritiskt system.
Scenario planeringsguide baserat på vetenskaplig metod är ett användbart analysverktyg för att systematisk prognostisera rimliga framtidsscenarier med utgångspunkt i aktuellt kunskapsläge. Scenarioplanering genomföras vanligtvis av en grupp forskare och experter som vid ett flertal möten metodisk behöver skapa underlag och konsensus kring rimliga framtida scenarier inom ett avgränsat område baserade på kvalitativ och kvantitativ analys.
Workshop om öppen källkod ekosystem och hur det används på Trafikverket i dagsläget. Delmålet innefattar en presentation av öppen källkod ekosystemet och hur tusentals företag och person kollaborativt samarbetar utan formella avtal för att utveckla mjukvara av hög innovationsgrad, anpassningsbarhet, skalbarhet och säkerhet.
Sammanfattning och diskussion som är en syntes av resultat från de olika delmålen som ingick i förstudien. Diskussionsdelen är mer ingående resonemang om hur digitalisering och digital transformation är kopplat till delaktighet i öppna innovationsekosystem och förmåga att samarbeta kollaborativt. Sammanfattningen förklarar på ett övergripande plan behovet att bredda perspektivet på innovation för att möjliggöra en inkluderande digital samhällsutveckling.
Projektbeskrivning
Möjliggöra en inkluderande samhällsutveckling som innefattar alla delar av samhället för att säkerställa demokratisering och tillit kopplat digital utveckling och transformation. Mycket av dagens framväxande digital teknologi och infrastruktur utvecklas i kollaborativa samarbeten genom öppna innovationsprocesser som oftast leds av idéburna organisationer för att dela på kostnader, risker och frigöra sig från inlåsningseffekter av proprietär teknologi och lösningar. Transportsystemet behöver vara delaktiga i det kollaborativa iterativa-agila samarbetet för att ta del av de synergieffekter som uppstår i liknande partnerskap där flera aktörer från olika branscher säkerställer anpassningsbarhet, kvalité, säkerhet och interoperabilitet. Studien ämnar skapa insikt och identifiera verksamhetsförmågor, strukturer och resurser som behöver upparbetas-förändras för att skapa strategisk flexibilitet. Detta för att möjliggöra enklare omorganisering och tillpassning av transportsystemets resurser för att tillgodose resenärernas behov och medborgarnas tilltro till den digitala samhällsutvecklingen.
Projektnamn:
Förstudie: inkluderande digital samhällsutveckling och delaktighet i öppna innovationsprocesser
För att erhålla mervärde från partnerskap behöver verksamhetsstrukturerna vara anpassade och matcha varandra för att samarbeta. Detta för att snabbt och effektivt genomföra beslutsprocesser, förändringsprojekt, kunskapsöverföring med mera. Kongruenta strukturer är den andra övergripande mekanismen som identifierades i undersökningen om data och informationsutbyte inom partnerskap mellan tågoperatörer och Trafikverket. Den första mekanismen belyser interoperabilitet för digital resurser och infrastruktur.
Nyligen avslutad studie undersökte tågoperatörers perspektiv av vad som genererar mervärde och utgör hinder inom partnerskapet med Trafikverket för data och informationsutbyte. Den första mekanismen för digitalt värdeskapande av tre, belyser interoperabilitet för digitala resurser och infrastruktur.
Trafikverket tillhandahåller flera öppna datatjänster, en av dessa är API:et för trafikinformation. API:et började som en renodlad tjänst för tåg, vilken senare utökades med vägdata som också finns tillgängligt i datatjänsten Datex. Vår granskning av olika API:er är ett led i arbetet att belysa hinder och behov kring nyttjande av öppna API:er från ett användarperspektiv. Tanken med testerna är att ge konstruktiv feedback till dataägarna när det gäller sådant som kan förbättras, samt visa på bra exempel och lösningar som kan inspirera andra dataägare. Läs mer om bakgrunden till varför vi granskar öppna API:er och öppna datakällor. Läs hela testet
Studier som Viktoria Swedish ICT har genomfört på uppdrag av Trafikverket visar att tjänsteutveckling baserat på öppna data är förenligt med olika hinder. För att bättre förstå hinder och behov som rör användning av öppna data vid tjänsteutveckling, initierades ett projekt 2014 för att undersöka hur ägare och leverantörer av öppna data kan skapa värde för tjänsteutvecklare. Utgångspunkten för projektet vara att betrakta öppna data som en tjänst och studera vad som skapar värde för tredjepartsutvecklare. Anledningen till att projektet fokuserade på tredjepartsutvecklare, är att det är en heterogen grupp brukare med vitt skilda drivkrafter för att nyttja öppen data. Läs mer
Senaste inlägget efterfrågade vi var tjänsteinnovation på öppna data tagit vägen. Det visar sig att det finns intressant tjänster som nyttjar öppna data för att lösa lite annorlunda vardagsproblem. I Linköping skapades en tågtavla för en pub som visade om det fanns tid att ta en stor, liten öl eller om det var dags att springa till tåget. Vilket visar på bredden av användning av öppna data och användningsområde som troligen inte var påtänkt när datakällan publicerades. Om data skall kunna användas inom ett brett användningsområde förutsätter det att datakällorna är enkla att använda. Detta kan vara att erbjuda data i standarder och format som är enkla att förstå för utvecklare. Var data om hur snabbt enskilda besökare dricka en öl framgår inte av artikeln.
Tågtavlan på puben visar på möjligheter som kan skapas utifrån egenupplevda behov om rätt data finns tillgängligt. Vilket i sin tur leder till betydelsen för öppna dataägare att arbetar med tillgängliggörande av data som är lätt att hitta och enkelt att använda. Hinder kopplat till användning av datakällor är en artikel inom fokusområdet öppna data
Vi använder cookies på vår webbplats för att erbjuda bättre användarupplevelse vid återkommande besök. Genom att klicka på "Godkänn alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Gå in på "Cookie Inställningar" för att kontrollera samtycke.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra din upplevelse när du navigerar genom webbplatsen. Av dessa lagras cookies som kategoriseras som nödvändiga i din webbläsare eftersom de är nödvändiga för att de grundläggande funktionerna på webbplatsen ska fungera. Vi använder även tredjepartscookies som hjälper oss att analysera och förstå hur du använder denna webbplats. Dessa cookies kommer endast att lagras i din webbläsare med ditt samtycke. Du har också möjlighet att välja bort dessa cookies. Men att välja bort vissa av dessa cookies kan påverka din surfupplevelse.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
