Bakgrund

Bakgrunden till förstudien var frågeställningen om nyttjande av outsourcing och upphandling av proprietära slutna systemstöd och standarder utgjorde hinder för inkluderande digital samhällsutveckling och delaktighet i öppna innovationsprocesser. Upphovet till frågan baserades på att den senaste forskningen visar att digitalisering och digital transformation är en kontinuerlig pågående process med korta iterativa utvecklingscykler, där verksamheten behöver bygga egen förmåga och kompetens att läsa av (sensing), fånga (seizing) och omforma (reconfigure) verksamhetsresurser, processer och strukturer med hjälp av digital teknologi till tillgångar för att skapa mervärde för slutanvändare. Litteraturen visar också att hantering av partnerskap och kollaborativa samarbeten i digitala ekosystem – specifikt det öppna innovationsekosystemet, är betydelsefullt för att kultivera digitaliseringsförmåga. Om Trafikverket enbart betraktar samhällsutvecklingen från en beställarorganisations perspektiv skulle det kunna äventyra transportsystemets delaktighet i öppna innovationsprocesser för att exempelvis möjliggöra systeminnovation, vidareutnyttjande av data och information eftersom leverantören har ägande till mjukvaran och digital resurser som systemet hanterar.

En indikator som understödjer denna problemformulering är OECD:s rapport Digital Government Review från 2019¹, där Sverige placerar sig på 33:e plats, bland 33 undersökta länder. Rapporten belyser olika länders offentliga sektor och dess förmåga att ta del av den datadrivna digitala utvecklingen och genomföra en digital transformation. OECD:s rapport visar också att invånarnas tilltro till svensk offentlig sektors förmåga till digital transformation har sjunkit med sju procentenheter mellan 2008–2015, mot EU:s genomsnitt på två procentenheter. Tilltron i rapporten är ett index som belyser förtroendet för svensk offentlig sektors förmåga och kompetens att vara delaktig i den datadrivna digitala utvecklingen och leverera digitala tjänster och lösningar som motsvarar invånarnas förväntningar. Många svenska digitaliseringsprojekt har de senaste decennierna av medier beskrivits som IT-haverier och slöseri med offentliga medel. Exempel på detta är Polisen som hade ett fungerade nyutvecklat IT-system anpassat för verksamheten, men som av tvivelaktiga motiv ersattes med en standardiserad systemlösning från en stor systemleverantör, vilket uppskattningsvis kostat samhället cirka tio miljarder kronor då polisen inte kunnat utföra sina uppgifter. Ett annat senare exempel är Stockholms Stads prestigeprojekt Skolplattformen, som resulterade i en övertrasserad budget, undermålig användarvänlighet och säkerhetsproblem; och där tjänstemän inom staden försökte begränsa tillgång till öppen data när föräldrar och privatpersoner försökte skapa en fungerande lösning själva. DN:s artikel från 2021 och tidskriften The Wire beskriver de olika turerna kring projektet.

En annan observation är att endast 3% av samhällsutvecklingen utförs av idéburen verksamhet i Sverige, mot exempelvis Tyskland där den ligger på 49%, USA 36 % och Danmark 14%. Detta är en indikation på att Sverige har gått längre än andra länder i att outsourca viktiga samhällsfunktioner till den privata marknaden på bekostnad av den idéburna sektorn. Framväxande digital teknologi och innovation uppstår oftast i kollaborativa samarbeten i det digitala ekosystemet som drivs och koordineras av idéburna organisationer som exempelvis Apache, Eclipse, Mozilla och Linux Foundation. Där allt från stora globala techbolag, företag och universitet till privatpersoner deltar utan egenintresse för att säkerställa anpassningsbarhet, kvalité, säkerhet och interoperabilitet genom att kollaborativt utveckla öppen digital teknologi, källkod och standarder. Det kollaborativa samarbetet mellan en mångfald av aktörer från olika branscher möjliggör synergier och innovation som få företag och organisationer kan uppnå på egen hand. Exempel på detta är Microsoft som gått från att ha varit kritiska till öppna källkodslösningar och program till att göra en helomvändning kring 2010-talet. Idag är Microsoft en förespråkare, deltagare och stor medfinansiär av öppen källkodsprojekt som exempelvis Chromium som utgör deras webbläsare – Edge, och Linux som används för att driva företagets molnlösningar. Hur kan Trafikverket vara delaktiga i denna kollaborativa utveckling för att identifiera synergier och skapa innovativa lösningar tillsammans med andra sektorer gällande de samhällsutmaningar som deklareras i agenda 2030?

Delmoment som ingår i förstudien ämnar skapa insikt och identifiera verksamhetsförmågor, strukturer och resurser som behöver upparbetas och förändras för att vara delaktiga i den digitala utvecklingen. Följande delmoment ingick i studien: litteraturgenomgången av aktuell forskning om hur litteraturen definierar digitisering, e-förvaltning, digitalisering, digital transformation och vad som skiljer dessa åt; fallstudie som visar på exempel inom offentlig sektor som lyckats påbörja en digital transformation av verksamheten med hjälp av delaktighet i öppna källkodsprojekt. Scenario planeringsguide; som är ett verktyg för lärande grundat i strategisk konversation för att skapa konsensus för att visa på rimliga framtidsscenarier och utveckling med utgångspunkt i aktuellt kunskapsläge. Presentation av workshop om hur Trafikverket kan bygga förmågor, skapa strukturer för att nyttja öppen källkod och kollaborativt delta i öppna innovationsprocesser för att påskynda en digital transformation. Avslutningsvis sammanfattas förstudien med insikter, förslag på fortsatt forskning och utveckling som behöver komma till stånd för att påskynda den digitala transformationen av transportsystemet och delaktighet i den digitala utvecklingen.

Senast uppdaterad 2023-02-01