INNEHÅLLSFÖRTECKNING
[G] Interoperabilitet – påskyndar marknadsanpassning och minskar leverantörsberoende
Nedanstående organiserade teman ingår i det globala temat. Sammanfattningen av globala teman finns på resultat- och diskussionssidan.
[O] Harmoniserat systemstöd
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
[B] Integrerat IT-stöd
Lejonparten av respondenter ser ett stort värde av ett integrerat IT-stöd för att effektivisera processer och rutiner inom partnerskapet. När IT-stödet fungerar mer enhetligt inom partnerskapet möjliggör det likvärdig tillgång till aktuell information oavsett om samarbetsparterna arbetar i olika IT-system från olika leverantörer. Respondenterna beskriver en verklighet där de arbetar i flera olika IT-stöd som är dåligt integrerade med varandra. Detta innebär att respondenterna behöver växla mellan olika IT-system för att inhämta aktuell information för hantera situationer.
”… man bygger upp en massa små system för olika situationer. Min idé är … att samma basinformation skall vara tillgänglig i alla system … så inte några system släpar efter eller presenterar gammal information.”
Vissa respondenter har själva undersökt hur branschövergripande IT-stöd mellan tågoperatörer fungerar i andra länder.
”…en kollega som har varit i Spanien och tittat på hur man arbetar där … Där samarbetar alla i samma system, istället för att hålla på och kommunicera mellan olika system vilket ger samarbetsfördelar.”
Behovet av ett integrerat IT-stöd visar sig vara viktigt i processer såsom koordinering av trafikavvikelser för att skapa och upprätthålla en gemensam lägesbild. Detta beroende på att manuell process tar tid och är föremål för den mänskliga faktorn när många saker sker samtidigt under kort tid. Exempelvis beskriver en respondent att de integrerat systemstödet för informationshantering på regional nivå för att underlätta samarbetet mellan underleverantörer.
”Nu kan dom se att vi har beställt två bussar och att dom kommer om tio minuter, det ser dom själva i deras system och då sparar man det telefonsamtalet.”
För att skapa ett enhetligt IT-stöd i verksamheten uppger några respondenter att de har enheter som ansvarar för att säkerställa integrationen mellan systemstöd horisontellt i verksamheten. Exempelvis beskriver en respondent att de har en integrationsplattform som länkar ihop verksamhetens olika IT-system vilket förenklar utbyte av information såväl internt som externt.
”Integrationsplattformen består utav en mängd olika komponenter och tillsammans används den och möjliggör att vi kan byta information mellan våra interna IT-system, externt med partners och tredjepartsutvecklare.”
[B] Standardiserade systemgränssnitt
Flertalet av respondenterna beskriver systemgränssnitt som en central resurs för att integrera samarbetspartnernas IT-stöd. Gränssnitten beskrivs som en strategisk resurs och parterna samarbetar för att utveckla och stämma av förändringar.
”… vi har regelbundna möten i olika sammansättningar för att diskutera förändringar i processer, förändringar på IT-sidan och gränssnitten, som påverkar integrationen mot våra system.”
Systemgränssnitten utgör en viktig resurs för att automatisera processer och rutiner inom partnerskapet. Exempelvis beskriver en respondent att de sent fick kännedom om förändringar av systemgränssnitt som påverkade deras interna automatisering av viktiga processer.
”Vi hade även byggt integrationer mot systemet, så att vi kunde automatisera delar av våra interna processer. Det här nya systemet skulle slå sönder dom här integrationerna …”
Andra respondenter beskriver att de hade höga ambitioner att automatisera många processer i början av samarbetet, men att ambitionsnivån fick sänkas eftersom mycket av funktionaliteten inte fanns tillgänglig via de systemgränssnitt som fanns tillgängliga.
”… vi hade en ambition och vilja att mycket skulle vara automatiserat via systemintegration …”
Några respondenter beskriver att rutiner och dokumentation för att använda systemgränssnitten medför korta ledtider och snabbare integrering mot samarbetspartners IT-system. Exempelvis beskriver en respondent med många underleverantörer vikten av att standardisera rutiner och dokumentation av de systemgränssnitt som tillhandahålls.
”… effekten är att det finns en etablerad metod för hur man ansluter en partner via API:er vilket gör att vi blir mer agila eftersom vi snabbare kan komma i mål med att integrera gentemot andra.”
Systemgränssnitt skapar tillgång till grundläggande verksamhetsfunktioner som kan återanvändas både internt och externt. Exempelvis betraktar några respondenter systemgränssnitten som en verksamhetskritisk artefakt för att tillgängliggöra viktig funktionalitet som kan användas av marknaden för att utveckla tjänster.
”… jag skulle vilja se i framtiden att vi slutar bygga appar och istället satsar på att bygga gränssnitt.”
Sammanfattning – [O] Harmoniserat systemstöd
Harmoniserat systemstöd syftar på det IT-stöd som används horisontellt i verksamheten eller inom partnerskapet för att dela och utbyta digitala resurser effektivt med varandra.
Det första grundläggande temat illustrerar behovet av ett branschöverskridande IT-stöd där alla samarbetsparter ges tillgång till information som bidrar till att effektivisera processer och rutiner inom partnerskapet. Effektiviseringen blir möjlig när det interna IT-stödet är horisontellt integrerat i verksamheten eftersom det förenklar utbyte av information i gränsöverskridande processer och rutiner. Avsaknaden av ett branschöverskridande integrerat IT-stöd visar sig ha stor inverkan på tidskritiska händelser, exempelvis hanteringen av trafikavvikelser, där det finns stora koordinationsfördelar med likvärdig tillgång till aktuell information för att skapa en gemensam lägesbild.
Det andra grundläggande temat belyser betydelsen av standardiserade systemgränssnitt för att länka samman processer och rutiner inom partnerskapet. Systemgränssnitten exponerar funktionalitet som IT-stöd tillhandahåller och nyckeln för att automatisera processer inom partnerskapet. Om gränssnitten inte nyttjar etablerade standarder kommer detta utgöra hinder för att länka samman centrala processer.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
[O] Interoperabla digitala resurser
Följande grundläggande (basic theme) teman markerat med [B] ingår i det organiserade temat. Grundläggande tema skildrar en enskild mekanism som är direkt kopplad till citat. För att förstå sammanhang mellan grundläggande teman utgör organiserande tema en kategorisering av en mer övergripande värdemekanism. Sammanfattning av det organiserade temat återfinns i slutet av stycket.
[B] Länkade och självförklarande digitala resurser
Merparten av respondenterna ser behovet av att tillgängliggöra sammanlänkade och självförklarande digitala resurser för att låta marknaden utveckla många av de tjänster de själva inte har möjlighet att utveckla. Flera respondenter ser den rådande begränsande tillgången på tillgängliga grunddata som ett hinder för att marknaden skall utveckla nya tjänster inom transportsektorn.
”Jag tror mycket på grunddatan på nåt sätt.”
Några respondent beskriver det som små öar med intressanta data, men att det är för ostrukturerat och i för små mängder för att utomstående aktörer skall kunna skapa livskraftiga tjänster.
”Jag vet att öppen trafikdata finns, dock inte med historiskt data. Det finns fruktansvärt mycket data som inte har tillgängliggjorts öppet.”
Flera respondenter skildrar att existerande IT-stöd inom partnerskapet är föråldrade och använder inte format och standarder som är lämpade för att utbyta och dela digitala resurser ändamålsenligt. Några respondenterna ser fördelar med att länka samman digitala resurser från olika systemstöd för skapa bättre tillgång till resurser efter behov och situation.
”… det är inte byggt för det, det är ett gammalt system. Men det skulle ha varit väldigt intressant om vi kunde få den samlade informationen för då har vi möjlighet att hantera det tidigare om nu tåget är försenat.”
Respondenterna efterfrågar tillgång till information som ger en bättre helhetsbild av händelseförlopp för att enklare välja ut och erbjuda resenärer information som är kontextuellt anpassad för deras behov och situation.
”Men är det nånting som händer med tågen, så är det alltid en sak som resenärerna tar upp att informationen fanns inte eller att den var felaktig.”
Information som är del av ett större sammanhang borde vara sammanlänkad för att förenkla tillgång till specifika detaljer efter behov. Det utgör ett hinder om mottagaren själv behöver skapa logik för att länka ihop fragment av informationen och sätta dem i kontext.
”Det är klart om det finns nån länk i det dokumentet som säger att det här är grunddata för det här tåget, så kan du själv länka vidare utan att behöva göra för mycket logik själv.”
”… annars kanske det blir för stor tröskel att komma igång.”
Några respondenter ger uttryck för att data och information behöver kopplas ihop med begreppsmodeller för att definiera mer komplexa objekt och relationer. Exempelvis beskrivs det förenkla förståelsen av mer svåröverskådliga sammanhang och minska möjligheten till feltolkning mellan olika IT-stöd och verksamheter.
”… vi får lägga väldigt mycket tid för att manuellt tyda vad vissa objekt betyder eftersom data inte är strukturerat på samma sätt vilket gör att det kan tolkas på olika sätt i olika system.”
[B] Öppen källkod och standarder
Nyttjande av öppen källkod och standarder är något som flera av respondenterna är positiva till för att bidra till utveckling av gemensam IT-infrastruktur som kan återanvändas. Däremot är det inte alla respondenter som använder öppen källkod i den utsträckning som de säger sig ha ambition till. Enligt några kan detta ha att göra med brist på erfarenhet eller direktiv och policyer som förespråkar öppen källkod i stället för andra alternativ.
”Men det har också kommit fram att de i personalen som hjälper resenärer måste få tillgång till rätt information och då är det viktigt att det fungerar i alla led. Och då tänker jag att såna här öppna system hjälper till med det.”
Enstaka respondenter har aktivt fattat beslut om att använda öppen källkod för den interna IT-infrastrukturen vilket möjliggjort att de själva har kontroll över utvecklingen och snabbare kan anpassa den utifrån egna behov.
”.. i och med att vi då bygger upp en egen kunskap så innebär det att vi kan anpassa plattformen utefter dom behov vi har och vi kan snabbare reagera om det skulle behövas, …”
Genom att publicera programkod för sin IT-infrastruktur öppet beskriver respondenten att externa användare kan delta och bidra med förbättringsförslag eller själva utveckla funktionalitet de ser behov av.
”… vi har just nu en dialog med en utav våra tredjepartsutvecklare om att förbättra och utveckla portalen utseendemässigt.”
När digitala resurser inte tillgängliggörs via standardiserade format och protokoll kan detta leda till att externa aktörer finner andra vägar för att komma åt de resurser de behöver. Detta skapar onödiga hinder för användaren och problem för leverantören eftersom tjänster och webbplatser används på ett sätt som de inte var designade för.
”… jag skrapade Trafikverkets hemsida för tio år sen och byggde info-skärmar och det var kul. Men hade data bara funnits tillgänglig via standardiserat gränssnitt, då hade den tröskeln försvunnit och det hade varit lättare att komma igång.”
Nyttjande av öppna standarder gör det mer attraktivt för externa aktörer att bidra med lösningar eftersom de kan erhålla kännedom om hur standardiseringsarbetet drivs. En respondent berättar om ett pilotprojekt för att tillåta externa parter att ta del av biljettförsäljning genom en öppen standard. Försäljning av biljetter kräver normalt avtal för att reglera skyldigheter och rättigheter mellan parterna. Tack vare att standardiseringsarbetet är öppet kan intresserade aktörer skapa sig en förståelse för arbetet och själva delta i utvecklingen av standarden.
”Tanken är att vi i framtiden skall tillhandahålla själva köpet och öppna upp för fler parter att ingå affärsavtal med oss för att sälja våra biljetter.”
[B] Digitala resurser kompletterar fysisk infrastruktur
Flera av respondenterna ser digitala resurser kopplade till järnvägsinfrastrukturen som en del av ett större transportsystem. För att få bättre utväxling av investeringar i fysisk infrastruktur menar respondenterna att det behöver finnas ett digitalt lager som skapar bättre förståelse för alla inblandade parter om underhållsstatus, utnyttjandegrad, flaskhalsar et cetera.
”… för att få utväxling för investeringarna i metallen och betongen vi gräver ner så behöver vi också lägga på det här lagret ovanpå.”
Tågoperatörer vill ha bättre möjligheter att predicera förseningar eftersom kännedomen om flaskhalsar, hastigheter, underhållsarbete och sträckor där det ofta förekommer köbildningar är kända sedan tidigare. Detta skulle möjliggöra att resenärerna får mer makt över sitt resande eftersom de kan informeras i ett tidigare skede eller att tåg kan köra långsammare för att förbättra kundupplevelsen.
”Samtidigt som kundupplevelsen också blir mycket bättre när man rullar, … Men om tåget stannar och man inte får förklaringen från lokföraren om hur lång tid störningen kommer ta så skapar det oro.”
Flera respondenter uttrycker att när den fysiska infrastrukturen fungerar tillfredsställande är det den digitala infrastrukturen som möjliggör en bättre kundupplevelse och erbjuder tredjepartsaktörer möjligheter att skapa nya tjänsteerbjudanden.
”… för min egen del är jag rätt ointresserad av vem som utför transporten om jag får resan att hänga ihop och kan betala den på en och samma gång.”
Sammanfattning – [O] Interoperabla digitala resurser
Temat avser delning, utbyte och återanvändning av digitala resurser utan att behöva tillpassa eller konfigurera IT-infrastrukturen som används inom partnerskapet.
Det första grundläggande temat belyser vikten av att tillgängliggöra betydande mängder av grunddata jämfört med i dag för trafik och transportsektorn på ett strukturerat sätt. För att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter måste grunddata tillgängliggöras genom nyttjande av designprinciper som gör att digitala resurser blir självförklarande, möjliga att återanvända och kan kombineras med andra digitala resurser utan behov av tillpassning. Bristen på interoperabla digitala resurser skapar merarbete för samarbetspartner eftersom de måste lägga tid på att tyda och anpassa digitala resurser för att de ska kunna användas för eget bruk. Samarbetspartner beskriver svårigheter kring att tyda och länka ihop digitala resurser som behövs för att skapa ett effektivt internt IT-stöd. Brist på möjligheten att kombinera och sammanställa olika källor av data visar sig skapa effekter som även påverkar resenärer som uttrycker brist på relevans eller avsaknad av information.
Det andra temat illustrerar nyttjandet av öppen källkod och standarder för att skapa öppenhet och delaktighet. Detta för att gemensamt bidra till utveckling av en gemensam IT-infrastruktur där standarder, mjukvarukomponenter och program kan återanvändas. Öppen källkod och standarder visar även vara betydelsefullt för att samarbeta med tredjepartsaktörer eftersom de öppet kan bidrar med att utveckla ny funktionalitet de är i behov. Det gynnar även andra aktörer som använder samma mjukvara och i förlängningen även transportsystemet som helhet.
Det tredje temat visar på betydelsen av digitalisering av den fysiska infrastrukturen för att möjliggöra de digitala tjänster som resenärer och samhället förväntar sig av transportsystemet. Om status av den fysiska infrastrukturen finns tillgänglig digitalt samtidigt som aktuella och historiska trafikdata kan datamodeller tränas för att bättre predicera trafik och transportflöden som kommer alla till dels. Ett digitalt lager som representerar den fysiska infrastrukturen möjliggör för smartare tjänster som tillåter resenärerna att fatta bättre underbyggda beslut om sitt resande och välja det transportmedel som gör att de når sin destination i tid.
Bilden representerar underliggande teman med tillhörande citat som ligger till grund för det organiserade temat.
Senast uppdaterad 2022-09-26