Tredje artikeln (artikel #1, #2) om hur man kan använda kraften hos kollektivet för att skapa mervärde och öppen dialog mellan medborgare och offentliga organisationer.
I tidigare artiklar har vi tittat på verkliga exempel hur man löst information och kunskapsproblem med crowdsourcing inom offentliga sektorn. I denna artikel skall vi titta på andra exempel där crowdsourcing har tillämpats och presentera en typologi (klassificering) som är baserad på arbete av Brabham (Daren C. Brabham).
Brabham har analyserat och gjort en studie på hur man använde crowdsourcing för att kollektivt utveckla och rösta fram bästa design av buss och hållplatser i Salt Lake City, Utah. Men först skall vi försöka beskriva skillnaden mellan social medier och crowdsourcing tjänster. Ett grundläggande kännetecken som beskriver crowdsourcing, är att det bygger på en kollektiv arbetsuppgift som produceras, distribuerat över nätet, och producerar ett resultat som tillfaller båda parter. Detta har vi beskrivit i tidigare artiklar. Social medier däremot producerar oftast inget värdefullt för kollektivet, däremot kan det erbjuda värde för enskilda individer och mindre grupper. I första hand används social medier för kommunikation, däremot kan man lösa enklare kommunikativa problem genom att nå ut till många, ta reda på intresse i frågor, meddela om events eller liknande.
Crowdsourcing tjänster som till exempel YouBongo är däremot designade att lösa uppgifter kollektivt och fungerar som en samlad kunskapskälla där flera har bidragit med egen kunskap och tid för att skapa något bättre som inte varit möjligt individuellt.
För att summer denna skillnad kan man enkelt säga att social medier fungerar som en kommunikationskanal och att crowdsourcing är en process för att lösa problem eller producera något kollektivt som skapar värde för alla inblandade parter. NextStopDesign var en tävling riktat till alla som ville ge förslag till hur nästa generation av busshållplatser skulle designas och som lanserades 2009 i staden Salt Lake City. Där medborgare hade möjligheten att registrera sig och lämna designförslag eller rösta på andras förslag.
Totalt fick man in 260 stycken förslag på design och sammanlagt 3187 registrerade sig för att rösta fram de förslag man tyckte bäst om. Inga prispengar eller belöning erbjöds de tre bästa designförslagen som röstades fram under tävlingen. Brabham’s artikel (Crowdsourcing public participation in transit planning) från 2010 redogör för teorier och intervjuer om varför deltagare ägnade tid och kunskap för att utveckla design förslag. Resultatet om vad som motiverade medborgare att bidra med förslag var fördelade inom ett antal områden som författaren beskriver och diskuterar. Här är en kort sammanfatta av varför medborgare deltog;
- Ökade karriärmöjligheter genom att utveckla sina egna kunskaper och egen portfölj av designförslag
- Skaffa sig branscherkännande
- Bidra till en kollektiv arbetsinsats, inspirerat av andras inlägg och diskussioner
- Underhållande arbetsuppgift där användarna hade fria möjligheter att uttrycka sina idéer
Att lyckas med att engagera medborgare är ingen enkel uppgift, men det finns tillräckligt med empiri och studier av hur crowdsourcing har används för att ge indikationer på faktorer som leder till framgång och resultat. Exemplet med att engagera medborgare för att bidra med designförslag är bara ett av flera exempel på lyckade projekt. Projekt passar in i Brabham’s kategori av publik konsultation enligt hans typologi av områden där crowdsourcing är vanligt.
Brabham Typologi av crowdsourcing tillämpningar
| Typ | Tillämpning | Typ av problem | Exempel på användning |
| Information och kunskapshantering | Samla, kategorisera och lagra information i ett definierat format | Felrapportering, skapande en kollektiv resurs, katalogisering | Skapande av en resurs för vandringsleder där användare lägger upp nya leder och kommenterar existerande |
| Distribuerade arbetsuppgifter | Uppgifter som behöver intellektuell analysering av information | Hantering av större datamängder som tolkas och analyseras av mänskligt intellekt | Transkribering av gammal folkbokförings register och tydning av handskrift.Översättning av dokument på webbsidor |
| Empirisk efterforskning (broadcast search) | Empirisk problemlösning och hantering av intellektuellt kapital | Forskningsrelaterade problem som idéutformning, som innefattar hela processen från idé till aktualisering | Utlysning av en tävlig där användarna kan skicka in bidrag på algoritmer för bättre röstigenkänning av mobiltelefoner |
| Publik konsultation (peer-vetted creative production) | Rösta och argumentera för kreativa lösningar | Kollektivet kan rösta för vilken lösning eller produkt | Rösta för vilken arkitekturförslag som medborgarna tycker mest lämpat för ombyggnad av ett område |