Första artikeln om hur man kan använda kraften hos kollektiver för att skapa mervärde och öppen dialog mellan medborgare och offentliga organisationer
Genom att använda processen crowdsourcing som bygger på ömsesidig nytta för för båda parter, finns det möjligheter att bättre nyttja och allokera offentliga myndigheters resurser. Ett exempel på detta beskrevs i en tidigare artikel; hur amerikanska krismyndigheten använder crowdsourcing under orkanen Sandy för att kategorisera och prioritera arbetet beroende på den information som allmänheten skickade in till ledningscentralen. Att förstå vilket problem man har är första steget (av flera) för att lyckas med crowdsourcing och möjligheten att använda potentialen av kollaborativ problemlösning där allmänheten kan vara delaktig.
För att använda och engagera allmänheten behövs det mer än bara en app eller en webbtjänst. Det måste finnas ett tydligt mål med uppgiften och vilken uppgift allmänheten skall bidra med. För att göra det behöver organisationen som initierar uppgiften veta vilken typ av problemlösning man behöver hjälp med. Daren C. Brabham med flera (2013) har utarbetat ett beslutsträd som hjälper definiera vilken typ av uppgift man behöver hjälp med och vilka processer som kan vara användbara.
I följande artiklar kommer vi att beskriva mer ingående vilken typ av arbetsuppgifter man kan initiera inom de fyra olika kategorier. Kortfattat behöver man först ta reda på, om man har ett informations och kunskaps problem. Eller om man söker nya idéer eller lösningar på exciterade problem. Informations och kunskapsproblem kan vara att man behöver hjälp med att strukturera existerade information som man redan har tillgång till eller att man behöver samla in ny information. Den andra delen behandlar problem som rör empirisk efterforskning, estetisk förslag, utkast till en ny policy eller designförslag av produkter. Mer om vad detta betyder och vilka verktyg och process som lämpar sig bäst kommer diskuteras i kommande artiklar.