INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Inledning
• Öppen källkod och standarder inom EU
• Framtiden stavas öppen källkod
• Investera i gemensam framtid
• Sammanfattning

Inledning

Fenomen som öppna data, standard och teknologi bygger på principer från öppen källkod om samarbete, delaktighet och öppenhet genom att dela immateriella rättigheter kopplat till mjukvara och digital infrastruktur. Det finns många fördelar att nyttja öppen källkod. Förutom att det är fritt att använda, ger den användaren möjligheter att modifiera och distribuera mjukvaran vidare för återanvändning beroende på vilken licens som används. De fördelar som nämns i samband med öppen källkod brukar vara interoperabilitet, transparens, säkerhet, kostnad och flexibilitet. Exempel på motiv till att nyttja och investera i öppen källkod, standarder och infrastruktur är att frigöra sig från leverantörsspecifika systemlösningar och standarder som skapar inlåsningseffekter och leverantörsberoenden.

Öppen källkod och standarder inom EU

EU kommissionens strategi för öppen källkod lyfter behovet av interoperabilitet inom EU för att förbättra effektivitet och vidarenyttjande av data och information. Detta har manifesteras genom att EU investerar i öppen källkod och standarder för att integrera och harmonisera IT-infrastruktur på europeiskt nivå. Exempelvis genom INSPIRE-direktivet som är till för att harmonisera geodata inom EU, DCAT-AP för standardisering av maskinellt indexerbara öppna datakataloger och CPSV-AP som är en standard och begreppsmodell för att beskriva tjänster inom offentlig verksamhet. Investeringar inom öppna källkod är oftast fokuserat på mjukvara för grundläggande IT-infrastruktur och plattformar. Exempel på IT-infrastruktur som EU investerar i är Eclipse som är en utvecklingsplattform för mjukvara och innefattar stöd för databaser, datautvinning, användargränssnitts med mera. Spanska staten investerar i digital infrastruktur som bygger på öppen källkod för att tillhandahålla öppna data som återanvändas på regional och nationell nivå. Detta finns tillgängligt öppet på Github för alla som har liknande behov och bidrar till att återanvända viktiga digitala komponenter och infrastruktur.

Framtiden stavas öppen källkod

Idag har företag som Google, Amazon, Facebook och andra stora företag en ”öppen källkod först” policy eftersom detta skapar konkurrensfördelar gentemot proprietär mjukvara och systemlösningar. Policyn betyder att nyttjande av proprietära programvara måste motiveras för ledning om det  finns öppna alternativ tillgängliga. Det är inte för att spara pengar företagen väljer öppen källkod, utan för att det är det mest konkurrenskraftiga alternativet. Genom att investera i öppna källkod, standard och infrastruktur gemensamt med andra företag med liknande behov delar man på utvecklingskostnader och risker. Samtidigt som alla ser till att säkerställa kvalité, tillförlitlighet, säkerhet och att mjukvaran är enkel att anpassa för olika behov och tillämpningsområden. Detta manifesteras genom att mycket av den digitala infrastruktur som många innovativa entreprenörer använder sig av idag är öppen källkod (Linux, Git, MySQL, Node.js, MongoDB m.fl.).

Offentliga organisationer väljer andra vägar

Flera offentliga organisationer i Sverige väljer att investera i proprietära lösningar istället för att välja öppen lösningar och standarder. Exempel på detta är Göteborg stads beslut om att använda molntjänsten Office 365 (Office, Sharepoint, Exchange m.fl.) horisontellt i hela verksamheten. Detta har lett till stora kostnader och säkerhetsrisker som fick utrullningen av projektet att pausa eftersom Microsoft fick tillgång till känslig data och information. Öppen källkod eliminerar många säkerhetsrisker genom att det erbjuder insikt i hur mjukvaran är konstruerad och säkerställer att känslig data inte lagras eller delas med obehöriga parter. En betydande faktor som offentlig sektor bör ta med i kostnadskalkylen vid upphandling är kostnaden av inlåsnings effekten av av proprietära systemlösningar som försvårar data och informationsutbyte.

”Samtidigt riskerar myndigheters tillvägagångssätt vid utveckling och upphandling att skapa en situation som leder till en långsiktig och problematisk inlåsning.”

Konkurrensverket (2016)

Rapporten från Konkurrensverket visar på att detaljerade krav i upphandlingar som exempelvis specificerar filformat omöjliggör konkurrens och låser in offentliga organisationer och myndigheter i tekniska lösning som är kostsam och svår att komma ur. Problematik kring återanvändning av data och information som existerar inom myndigheter idag beror enligt rapporten delvis på bristande kunskap om betydelsen av val av standarder vid utveckling och införande av nya IT-systemlösningar. Implikationen av bristande kunskap vid kravställning utesluter leverantör och bidrar till minskad konkurrens vilket bidrar till att svensk offentlig sektor inte hänger med i den digital utvecklingen. En bidragande orsak att proprietära lösningar bidrar till ökad kostnader, är att leverantörer-underleverantörer inte delar kunskap om hur IT-lösningarna är konstruerade för att tjäna pengar på support och tillpassning. För att samhället skall dra nytta av den digitala utvecklingen är det centralt att använda öppen källkod och standarder för att skapa flexibel digital infrastruktur för att möjliggöra vidarenyttjande av data och information. För en gemensam utveckling och investering av mjukvarukomponenter som kan återanvändas och anpassa för olika typer av verksamheter.

Investera i gemensam framtid

För att inte fördyra och skapa leverantörsberoende är det betydelsefullt att investera i öppen digitala teknologi och standarder för att möjliggöra interoperabilitet för informationsutbyte och digital infrastruktur som kan vidareutnyttja av alla samhällssektorer. Detta för att skapa delaktighet och möjligheter att samarbeta med flera aktörer som kan bidra till hållbar digital utveckling genom att öppna upp för innovation och synergier mellan sektorer för att hitta gemensamma lösningar samhällsproblem. Exempelvis genom att skapa semantisk interoperabilitet för dataset som kan vidareutnyttjas mellan offentliga organisationer och sektorer med bibehållen begreppsförståelse. Om flera aktörer från offentlig sektorn investerar i öppen teknologi och standarder på gemensamma problem kan utvecklingskostnader delas och kunskapsöverföring formaliseras mellan partnerna. Skulle merparten av alla licenskostnader investeras i att utveckla och förbättra öppen källkod och standarder skulle alla vinna på det, medborgare, offentliga organisationer och företag. Redan idag investerar Oracle, Amazon, Dell, Intel, Google och många fler i öppen källkod och standarder för att skapa digital infrastruktur, mjukvarukomponenter och operativsystem. Investering i öppen källkod, standarder och infrastruktur bidrar till ett ömsesidigt värdeskapande i stället för fokusering på egennytta.

Proprietära lösningar kan också stödja öppna standarder eftersom kunder och användare kräver detta, som exempelvis HTTP & HTML för webbläsare. Men bolag som säljer proprietära lösningar följer öppna standarder om det gagnar deras egen agenda eller om det finns påtryckningar från användarna. Ett exempel på detta är Internet Explorer som gjorde egna tillägg som bara fungerade i deras webbläsare och som inte var en del av den standard som W3C förespråkare för HTML och JavaScript. Detta ledde till stora säkerhetsproblem och huvudbry för webbutvecklare då webbsidor såg olika ut, beroende på vilken webbläsare man använde på 2000-tallet. Men även Microsoft har förändrat sina affärsmodeller och investerar idag i öppen källkod för att vara mer innovativa och konkurrenskraftiga. Exempelvis drivs delar av IT infrastrukturen för Microsoft molntjänst Azure av Linux servrar.

”Open Source is all about community and ecosystem. No company can survive without a healthy ecosystem and Microsoft knows it very well.” – How Microsoft Is Shifting Focus to Open Source (2017)

Microsoft  har insett att inget bolag – oavsett hur stora man är, kan innovera i samma takt och vara konkurrenskraftiga utan ett fungerande ekosystem och community av aktiva deltagare som bidrar till vidareutveckling. Detta ställer frågan om varför inte offentliga organisationer i större utsträckning investerar resurser i öppna källkodsprojekt och arbetar med öppen innovation för lösa gemensamma problem och utmaningar. Mer ingående förklaring om hur principer öppenhet, delaktighet och samarbete skapar mervärde beskrivs i det teoretiska ramverk för digital värdeskapande.

Sammanfattning

Öppen källkod driver digital utveckling och möjliggör innovationer i takt som ingen ensam mjukvaruleverantör kan matcha idag. För hålla jämn takt med den digitala utvecklingen behöver också offentlig sektor skaffa sig förmågor att använda, delta och samarbeta i öppen källkodsprojekt och öppen innovationsprocesser. Öppen källkod ger tillgång till digital infrastruktur som driver den digitala utvecklingen idag, som kan anpassas och återanvändas för olika domänområden. Genom att delta och samarbeta med olika communities och ekosystem av utvecklare kan offentliga organisationer få tillgång till IT-förmågorna och kompetensen som kan användas internt. Inom fungerande öppen källkodsprojekt sker uppdateringar, korrigeringar och utveckling av nya funktionalitet löpande och beslutas fattas gemensamt. Där deltagare kan initiera förslag på ny funktionalitet och rösta tillsammans med andra medlemmarna om vilka funktioner som skall prioriteras och utvecklas. Om en önskad funktionalitet inte inplaneras tillräckligt snabbt eller prioriteras av andra medlemmarna, är det fritt fram att driva utvecklingen på egen hand och tillgängliggöra det för andra användare.

Oavsett om man deltar eller driver ett öppen källkodsprojekt, är det avgörande att få personer, organisationer och företag att delta och bygga en fungerande community. För att locka nya medlemmar är det viktigt att dokumentera projektet, målsättningar, kod, användarfall, samt hur man deltar genom att utföra olika uppgifter som att rätta buggar, dokumentera, underhålla webbsida med mera. Det finns guider och tips för att driva en community som också är en bra introduktion till att förstå hur öppen källkodsprojekt fungerar. För att offentlig sektor skall vara delaktiga i den digitala transformeringen räcker det inte bara att tillgängliggöra öppna data och samtidigt fortsätta nyttja proprietär mjukvara och systemlösningar. Offentliga organisationer behöver investera medel och upparbeta förmåga att använda öppna källkod, standarder och infrastruktur för att vara en del av digital utvecklingen.

Principer för öppen källkod och standarder

• Investering i samarbeten kring öppen källkod och standarder skapar viktiga IT-och samarbetsförmågor, samt  ger tillgång till konkurrenskraftig digital infrastruktur
  • Utvecklar interna organisationsförmågor och kompetens genom överföring av kunskap och erfarenhet från deltagande i öppen källkodsprojekt
  • Kompetens om att tillpassa eller använda öppen källkod finns att tillgå på den öppna marknaden om den inte finns tillgänglig internt
• Öppen digital infrastruktur möjliggör bättre återanvändning av data och information om det bygger på välkända standarder och systemlösningar