Publicerat

Betydelsen av metadata och val av dataformat

man-thinking

De flesta som arbetar med data dagligen vet hur hur viktigt metadata är för att det skall vara användbart. Metadata behövs för att beskriva egenskaper av data, som till exempel av vem och när det skapats. Ändå publiceras data utan tillräcklig beskrivning av egenskaper, vilket begränsar nyttjandet av data då det bland annat påverkar användarnas förtroende. I fallet med öppna data verkar många dataägare inte tänka utifrån användarnas perspektiv och ofta förefaller det vara viktigare att publicera data oavsett bristande metadatabeskrivning. Läs vidare

Publicerat

Utvecklingsfaser vid användning av öppna data

Tjänsteutvecklare upplever olika hinder beroende på vilken fas av utvecklingsarbetet de befinner sig. Att använda öppna data vid tjänsteutveckling är förenligt med olika hinder under olika faser av utvecklingsarbetet. Föregående artikel förklarade sju vanligt förekommande hinder, kopplat till tjänsteutveckling baserat på öppna data. Dessa hinder inverkar olika mycket under olika faser av utvecklingsprocessen. För att belyser vilka hinder som  är mest problematisk vid olika tidpunkter, behövs en förståelse av vilka faser som förekommer i arbetet med tjänsteutveckling baserat på öppna data. Läs mer

Publicerat

Vanligt förekommande hinder kopplat till tjänsteutveckling baserat på öppna data

Studier som Viktoria Swedish ICT har genomfört på uppdrag av Trafikverket visar att tjänsteutveckling baserat på öppna data är förenligt med olika hinder. För att bättre förstå hinder och behov som rör användning av öppna data vid tjänsteutveckling, initierades ett projekt 2014 för att undersöka hur ägare och leverantörer av öppna data kan skapa värde för tjänsteutvecklare. Utgångspunkten för projektet vara att betrakta öppna data som en tjänst och studera vad som skapar värde för tredjepartsutvecklare. Anledningen till att projektet fokuserade på tredjepartsutvecklare, är att det är en heterogen grupp brukare med vitt skilda drivkrafter för att nyttja öppen data. Läs mer

Publicerat

Tågtavla för pubar

Senaste inlägget efterfrågade vi var tjänsteinnovation på öppna data tagit vägen. Det visar sig att det finns intressant tjänster som nyttjar öppna data för att lösa lite annorlunda vardagsproblem. I Linköping skapades en tågtavla för en pub som visade om det fanns tid att ta en stor, liten öl eller om det var dags att springa till tåget. Vilket visar på bredden av  användning av öppna data och användningsområde som troligen inte var påtänkt när datakällan publicerades. Om data skall kunna användas inom ett brett användningsområde förutsätter det att datakällorna är enkla att använda. Detta kan vara att erbjuda data i standarder och format som är enkla att förstå för utvecklare. Var data om hur snabbt enskilda besökare dricka en öl framgår inte av artikeln.

Tågtavlan på puben visar på möjligheter som kan skapas utifrån egenupplevda behov om rätt data finns tillgängligt. Vilket i sin tur leder till betydelsen för öppna dataägare att arbetar med tillgängliggörande av data som är lätt att hitta och enkelt att använda. Hinder kopplat till användning av datakällor är en artikel inom fokusområdet öppna data

Publicerat

Vart tog tjänsteinnovationer på öppna data vägen?

Ungefär samtidigt som vi lanserar ett nytt fokusområde där vi undersöker några av anledningar till att så få innovativa tjänster skapas baserat på öppna data, publicerar SKL ett brev till regeringen och manar till främjande av data driven innovation med hjälp av öppna data. Vi grundar våra efterforskningar dels på studier som är gjord med tjänsteutvecklare som använder öppna data från Trafikverket och Samtrafiken som startade 2014.

interview1_noun_344080

Genom intervjuer och enkäter med utvecklare har studierna tagit reda på vilka hinder tjänsteutvecklare upplever när de bygger tjänster baserat på öppna data. Vi kommer i mer detalj beskriva olika problemområden tjänsteutvecklare måste navigera för att skapa fungerande tjänster på myndighet och offentliga institutioners data. Ett av de goda exempel som SKL refererar till använder data från Trafikverkets API för tåginformation, vilket varit en av de datakällor som ingår i de studier vi refererar till. Läs mer om vårt fokusområden öppna data och kommande artiklar som kommer publiceras för hur hinder kan undanröjas så flera värdeskapande tjänster kan skapas för slutanvändare.

Publicerat

Partnerskap mellan öppna dataleverantör och tredjepartsutvecklare

I föregående inlägg om öppna data beskrevs värdeskapande mekanismer för tredjepartsutvecklare som använder öppna datatjänster för att utveckla egna produkter och tjänster. Kunskapen bygger på studier gjorda av Viktoria Swedish ICT för användare av Trafikverkets öppna datatjänster.

För att tredjepartsutvecklare som arbetar med öppna data skall vara effektiva i sitt arbete med att utveckla tjänster har det visat sig att olika typer av stödfunktioner behövs. Vilka stödfunktioner detta är kan variera mellan olika utvecklare och beroende på i vilken fas de befinner sig. Studier visar att tredjepartsutvecklare som redan har integrerat och använder öppna datatjänster för egna produkter och tjänster har ett behov att förmedla behov och krav till leverantören av öppna data. Denna stödfunktionen skiljer sig inte från en traditionell kundrelation där användare köper affärskritiska tjänster där leverantören behöver vara lyhörd för kunders behov och krav. Skillnaden är att öppna data som Trafikverket tillhandahåller är grattis och finns publikt tillgängligt genom enkel registrering.

Som myndighet har Trafikverket krav på sig att tillhandahålla information som beskrivs i det statliga PSI (public sector information) direktivet. Trafikverket har dessutom själva deklarerat att man skall erbjuder datatjänster av hög kvalité så att externa aktörer kan bygga slutanvändartjänster som skapar värde för resenärer och trafikanter. Vilket gör tredjepartsutvecklare till en viktig intermediär aktör för att leverera värde till resenärer och trafikanter.

Dessutom har tredjepartsutvecklare möjligheter att innovera och skapa nya slutanvändartjänster som inte en myndighet har och kan således vara delaktig att skapa både socialt och ekonomisk värde. Men för att tredjepartsutvecklare skall vara effektiva i detta arbete behöver de möjligheter att kommunicera behov och krav även om de använder en gratistjänst. Vad studier också visat är att partnerskap mellan tredjepartsutvecklare och öppna data leverantören varit en viktig komponent för att skapa slutanvändartjänster, exempel på detta är Trafiken.nu. Partnerskap visar sig möjliggöra skapande av produkter och tjänster som inte hade varit möjligt var part för sig, anledningen till detta är att olika aktörer kan tillföra unik kunskap och erfarenhet när de ingår ett partnerskap. Bland annat visar det sig att det är viktigt att skapa och anpassa partnerskap mellan öppen dataleverantören och tredjepartsutvecklare för att skapa livskraftiga produkter och tjänster. Mer ingående hur detta samarbete kan förbättras och vilka behov och krav som vanligtvis uppstår förklaras mer i detalj i kommande inlägg.

Publicerat

Öppna data och värdeskapande mekanismer

För att tredjepartsutvecklare skall vara effektiva i sitt arbete med att skapa produkter och tjänster som håller hög kvalitet behöver organisationer som tillhandahåller öppna data arbeta med mekanismer som skapar värde för utvecklare. En studie som gjorts av Viktoria Swedish ICT och Trafikverket har tittat på vilka mekanismer som stöder tredjepartutvecklare att skapa och utveckla tjänster som bygger på öppna data.

Genom att djupintervjuer med företag och privatpersoner som använder trafikinformation från Trafikverket har studien utvecklat ett embryo till en modell som visar vilka processer och principer som är viktiga för att hjälpa utvecklare när de arbetar med öppna datatjänster. De värdemekanismer som framkommit under studien visar på områden som är viktiga och innefattar en eller flera processer som leverantören av öppna data måste arbete med för att stödja utvecklare. Ett av kriterierna för att data skall betraktas som öppna data är att det är gratis att använda och finns tillgängligt i maskinläsbart format. Studien har visat att många av mekanismerna som skapar värde för tredjepartsutvecklare efterliknar förhållande mellan tjänsteleverantör och konsument. Där det bland annat finns support, dokumentation och möjligheter för kunder av tjänster att kommunicera behov och krav. Att öppna data per definition är en gratistjänst verkar inte förändrar förhållandet mellan producent och konsument av tjänster.

Kommande inlägg kommer förklara dessa värdemekanismer mer i detalj. Listan nedanför visar vilka mekanismer som framkommit i studien som är värdeskapande för tredjepartsutvecklare, notera att dessa kan ändras då studien är pågående.

  • Dataformat
  • Dataupplösning
  • Förädling av tjänsteinnehåll
  • Support och dokumentation
  • Kundrelation och partnerskap
  • Öppenhet och transparens

Vill du veta mer om den pågående forskningen kan du läsa rapporten som finns publicerad på Viktoria Swedish ICT.

Publicerat

Öppna data, vilken ekonomisk och socialt värde skapar det?

En källa till värdefull data som flera borde utnyttja är öppna data. Öppna data finns i olika former men drivs till stor del av myndighets organisationer som gör data tillgängligt via öppna API:er och web service tjänster. I Sverige har vi PSI (public sector information) direktivet som rekommenderar och vägleder myndigheter som vill göra data tillgängligt, men direktivet tvingar inte organisationer att göra data tillgängligt.

Öppna data är uppskattat att ha ett stort värde ekonomiskt och socialt. McKinsey Global Institute uppskattar att värdet av data inom sju stycken domänområden (transport, energi, skola, hälsa, mm.) har ett potentiellt värde av flera biljoner dollar per år i enbart USA. Första dagen när Obama tillträde sitt ämbete stiftande han lagar om öppna data som idag lett till att landet ligger i toppen av länder med flest datakällor tillgängliga.

Tredjepartsutvecklare är en heterogena grupp som består av allt från hemma programmera, små företag till stora internationella företag. Anledningen till att tredjepartsutvecklare är en intressant aktör är att det är en grupp som kan skapa de förväntade innovation och tjänster som förverkliga det uppskattade sociala och ekonomiska värdet. Hur dataägare kan skapa värde för tredjepartsutvecklare är ett fokusområde som kommer publiceras på Clear Byte baserat på intressanta studier och undersökningar.

Publicerat

Engagera medborgare att bidra till samhällsutveckling

Tredje artikeln (artikel #1, #2) om hur man kan använda kraften hos kollektivet för att skapa mervärde och öppen dialog mellan medborgare och offentliga organisationer.

I tidigare artiklar har vi tittat på verkliga exempel hur man löst information och kunskapsproblem med crowdsourcing inom offentliga sektorn. I denna artikel skall vi titta på andra exempel där crowdsourcing har tillämpats och presentera en typologi (klassificering) som är baserad på arbete av Brabham (Daren C. Brabham).

Brabham har analyserat och gjort en studie på hur man använde crowdsourcing för att kollektivt utveckla och rösta fram bästa design av buss och hållplatser i Salt Lake City, Utah. Men först skall vi försöka beskriva skillnaden mellan social medier och crowdsourcing tjänster. Ett grundläggande kännetecken som beskriver crowdsourcing, är att det bygger på en kollektiv arbetsuppgift som produceras, distribuerat över nätet, och producerar ett resultat som tillfaller båda parter. Detta har vi beskrivit i tidigare artiklar. Social medier däremot producerar oftast inget värdefullt för kollektivet, däremot kan det erbjuda värde för enskilda individer och mindre grupper. I första hand används social medier för  kommunikation, däremot kan man lösa enklare kommunikativa problem genom att nå ut till många, ta reda på intresse i frågor, meddela om events eller liknande.

Crowdsourcing tjänster som till exempel YouBongo är däremot designade att lösa uppgifter kollektivt och fungerar som en samlad kunskapskälla där flera har bidragit med egen kunskap och tid för att skapa något bättre som inte varit möjligt individuellt.

För att summer denna skillnad kan man enkelt säga att social medier fungerar som en kommunikationskanal och att crowdsourcing är en process för att lösa problem eller producera något kollektivt som skapar värde för alla inblandade parter. NextStopDesign var en tävling riktat till alla som ville ge förslag till hur nästa generation av busshållplatser skulle designas och som lanserades 2009 i staden Salt Lake City. Där medborgare hade möjligheten att registrera sig och lämna designförslag eller rösta på andras förslag.

Next Stop Design tävling
Next Stop Design tävling

Totalt fick man in 260 stycken förslag på design och sammanlagt 3187 registrerade sig för att rösta fram de förslag man tyckte bäst om. Inga prispengar eller belöning erbjöds de tre bästa designförslagen som röstades fram under tävlingen. Brabham’s artikel (Crowdsourcing public participation in transit planning) från 2010 redogör för teorier och intervjuer om varför deltagare ägnade tid och kunskap för att utveckla design förslag. Resultatet om vad som motiverade medborgare att bidra med förslag var fördelade inom ett antal områden som författaren beskriver och diskuterar. Här är en kort sammanfatta av varför medborgare deltog;

  • Ökade karriärmöjligheter genom att utveckla sina egna kunskaper och egen portfölj av designförslag
  • Skaffa sig branscherkännande
  • Bidra till en kollektiv arbetsinsats, inspirerat av andras inlägg och diskussioner
  • Underhållande arbetsuppgift där användarna hade fria möjligheter att uttrycka sina idéer

Att lyckas med att engagera medborgare är ingen enkel uppgift, men det finns tillräckligt med empiri och studier av hur crowdsourcing har används för att ge indikationer på faktorer som leder till framgång och resultat. Exemplet med att engagera medborgare för att bidra med designförslag är bara ett av flera exempel på lyckade projekt. Projekt passar in i Brabham’s kategori av publik konsultation enligt hans typologi av områden där crowdsourcing är vanligt.

Brabham Typologi av crowdsourcing tillämpningar

Typ Tillämpning Typ av problem Exempel på användning
Information och kunskapshantering Samla, kategorisera och lagra information i ett definierat formatFelrapportering, skapande en kollektiv resurs, katalogiseringSkapande av en resurs för vandringsleder där användare lägger upp nya leder och kommenterar existerande
Distribuerade arbetsuppgifterUppgifter som behöver intellektuell analysering av informationHantering av större datamängder som tolkas och analyseras av mänskligt intellektTranskribering av gammal folkbokförings register och tydning av handskrift.Översättning av dokument på webbsidor
Empirisk efterforskning (broadcast search)Empirisk problemlösning och hantering av intellektuellt kapitalForskningsrelaterade problem som idéutformning, som innefattar hela processen från idé till aktualiseringUtlysning av en tävlig där användarna kan skicka in bidrag på algoritmer för bättre röstigenkänning av mobiltelefoner
Publik konsultation (peer-vetted creative production)Rösta och argumentera för kreativa lösningarKollektivet kan rösta för vilken lösning eller produktRösta för vilken arkitekturförslag som medborgarna tycker mest lämpat för ombyggnad av ett område